Tankar!

Ja, jag tänker och tänker och tänker. På allt möjligt. Jag kan inte sluta! Kan väl räkna mig till kategorin grubblare, eller tänkare, eller funderare! Har alltid varit sån och kommer nog alltid vara, mer eller mindre! Jag har dock blivit lite bättre på att koppla bort en del tankar, vilket jag hade svårt för innan. Jag låter inga tankar trycka ner mig. Men ibland känns det som att hjärnan går på högvarv. Jag oroar mig också, oron är oftast kopplad till det som finns i mina tankar. Jag kan oroa mig långt i förväg. Även det har blivit bättre, men än idag kan jag fortfarande oroa mig mycket. 

Vad gör man då åt detta? Jag vet inte. Känns som att det är svårt att ändra på någon man haft med sig sen man var liten. Ibland kan det ha en positiv effekt också. När jag tänker på något bra, så är kan jag tycka det är lite avkopplande att fundera. Ibland löser jag problem på det viset också, genom att grubbla. Men ibland skulle jag bara vilja stänga av hjärnan, som att trycka på en knapp, så hade alla tankar avstannat tills vidare! Men så fungerar det inte riktigt. Aja, det fungerar ändå och det känns ändå ok att vara en grubblare ;)

I morse ringde förskolechefen. Hon hade läst mitt upprörda mail och ringde så fort hon kom till jobb sa hon. Hon blev ledsen av att höra att det var som det var och att vi kände som vi gjorde. Så nu ska hon kalla ihop till ett akut möte med mig och sambon, dagmamman, sig själv och en annan pedagog! Mötet ska bli av nästa vecka redan så hon skulle höra av sig nu innan påsk för att meddela när mötet blir av! Känns bra, och jag kommer vara taggad!! Jag er mig INTE! Kommer aldrig ge mig när det kommer till mina barn!

Duschen, sen sängen! Ny dag imorgon! Godnatt!