Är sommaren kommen?!

Man kan ju hoppas :) Solen lyser och det är fint väder :) Hoppas att sommaren är här för att stanna. Hade ju varit fint om det hade varit lite sol nu när det snart är dags för semester! Det hoppas vi på!

Trevlig tisdag!

Att rannsaka sig själv och vad man önskar....

Den senaste tiden har det hänt en del i mitt liv som fått mig att stanna upp, tänka efter och göra vissa förändringar. Vardagen går så fort och man hinner inte alltid med. Jag känner att jag har kommit en bra bit på vägen, och jag känner mig faktiskt lugnare inombords. Man "bryter ihop" och kommer tillbaka. Ibland är det det som behövs för att man ska se vad som behöver förändras och faktiskt göra något åt det också. Ta sig i kragen och rycka upp sig typ. Jag har ju inte bara mig själv att tänka på. Mina två barn behöver mig, sin mamma som finns där och som ska hålla. Det är viktigt att man finns för sina barn, men även viktigt att man tar hand om sig själv för att vara en bra förälder. Man måste även ha möjlighet att fylla på med energi för att sedan kunna förbruka den på rätt sätt.
Jag vill påstå att jag har hittat rätt väg när det gäller det. I alla fall rätt väg för mig.

Jag har alltid varit en människa som sätter stora krav på mig  själv och vill prestera väl. Jag har alltid haft en tanke på "vad andra ska tycka och tänka" eller ´"vad andra ska tro". Jag är en person som lätt för dåligt samvete. Jag såg alltid till att när jag inte hade barnen så städade jag och skurade hela hemmet. Storhandlade osv. Jag gjorde alla "måsten" när barnen inte var hos mig för att få så mycket tid med barnen som möjligt när jag väl hade dom. Med påföljd att jag aldrig hann andas ut, ta det lite lugnt och bara vara och göra det jag själv kände för, när jag faktiskt hade möjlighet. Det är ju inget fel i att göra allt sånt när man inte har barnen för att få mer tid med dom. Och fast att man inte gör alla måsten när man inte har barnen innebär inte det att man måste få mindre tid med barnen, bara man planerar sin tid annorlunda och fördelar sysslorna lite annorlunda. Barnen lär ju sig också att leka lite själva och roa sig själva en stund, vilket är bra för dom. Men nu när jag har barnen på heltid nästan så är det lite extra viktigt att ta till vara på de stunder som ges för en själv. Och med det menar jag inte att det är jobbigt att ha hand om sina barn, men alla föräldrar behöver andrum. Samla lite kraft och energi. Nu gör jag inte alla måsten så fort jag inte har barnen. Jag dammsugar ändå ett par gånger i veckan när jag har barnen för det behövs. Så varför gå igång som en tok varannan helg?! För vem städar jag så hysteriskt t.ex.?! Jo klart för mig och barnen, men det behöver verkligen inte vara så pedantiskt. Jag har lärt mig att ingen "dör" av att jag inte storstädar varje gång jag har en ledig stund över. Det är ok att jag också tar det lugnt. Nu är det ju inte bara städningen utan det gäller ju alla andra "måsten" som egentligen inte är en massa måsten utan måsten som jag själv skapat. I alla fall jag har jobbat på det och det har blivit mycket bättre. Det har också gjort att jag sänkt kraven på mig själv och blivit lugnare inombords :)

När det kommer till kärlekslivet så har jag också funderat en del. Jag har sett att jag varit på god väg att bli någon jag inte velat bli eller vara. Någon som "söker" någon som är "perfekt". Jag har varit bra på att granska och analysera, och förr när jag var yngre kunde jag analysera sönder en del av förhållanden. Nu pratar jag om när jag var i 20-års åldern. Man sökte "han med stort H", som säkert många andra gör. Fast det är ju en viss skillnad på då och nu. Man har ju mognat, lärt sig mycket om både livet och sig själv. Men den största förändingen är ju att jag idag har barn. Jag har inte bara mig själv att tänka på. Jag väljer därför noga och omsorgsfullt om jag nu skulle vilja träffa någon. Som det är nu har jag ingen tid till att träffa någon. Mina dagar är fulla med jobb och barn och allt det vardagliga. Det finns ju ingen direkt tid till att "dejta" mer än varannan helg, och det är inte många som är intresserade av det. Sen måste det ju vara någon som inte bara tar mig utan mina barn också, och dessutom gör det på ett bra och självklart sätt. Barnen är mitt allt och en stor del av mig. Om man ser det som ett problem har man inget att hämta hos mig! Den senaste tiden har jag fått höra en del nästan skrämmande saker om hur en del killar kan se på sånt. Jag har även haft turen att träffa någon som varit bra på alla sätt och vis, verkligen gjort allt och funnits där, men som jag sedan stött bort. Inget jag är stolt över och jag kan ångra det. Men ibland händer det saker som gör att man inte är riktigt redo för det, för att ta emot och släppa in någon annan, även om det verkligen är det man vill ha. Man kanske vet vad som är bra för en och man vet vad man vill ha, men är man inte redo kan man inte "förvalta" det på rätt sätt. Men jag menar, hur kan man inte tycka om en person som verkligen gör allt för en, som är snäll, som hjälper en utan att blinka, som tar barnen utan problem, och som ger en en trygghetskänsla, som man verkligen känner för, och som bara är allt det man söker hos en man?! Istället stöter man bort denna person. Varför liksom?! Det kan vara för att man inte varit redo just då, eller att det bara blir för mycket och för intensivt på en gång. Ja, jag vet inte. Men jag har också träffa dom som är skitstövlar i mina år. Fast jag har ändå blivit så pass gammal att jag är smart nog att inse skillnaden och verkligen sätta värde på det goda. Sen om man är redo för det just här och nu är en annan femma. Men kan man bara se det fina och verkligen ta till sig att man faktiskt har något bra precis framför sig, så kan det nog bli ganska bra faktiskt, med tiden. Man ska nog bara inte ha för bråttom utan skynda långsamt. Ta det lugnt och ge det tid. Hinna sakna varandra och låta tiden ha sin gång. Jag har inte bråttom någonstans. Jag tror att tids nog blir allt bra. Sen tror jag att man som förälder efter att ha genomgått en separation är lite "rädd" och försiktig med att släppa in någon ny igen. Man vet vad det vill säga med att bryta upp och vill gärna undvika att det händer igen såklart. Och det är kanske inget man tänker medvetet på utan det ligger i det undermedvetna lite också. Men någon gång måste man våga, man måste våga släppa in någon annan att ta del i ens liv. Och framförallt inte tänka så mycket. Följa med det som är bra och njuta av det, utan att bli naiv såklart. Min mamma har sagt en del kloka saker till mig genom alla mina år och jag har verkligen tagit det till mig. Men det är först nu när man själv blivit förälder och blivit lite äldre som man verkligen förstår vad hon pratat om.

I vilket fall som, så njuter jag av att bara leva i nuet. Med eller utan man/partner. Det känns bra. Jag och mina barn har en bra tillvaro och har haft det länge nu! Jag älskar mitt liv med mina barn. Dom fyller mig med all världens kärlek :) Kärleken kommer när den kommer helt enkelt och det är inget som jag har bråttom med!

Dagarna rullar på....

Ja, dagarna och veckorna rullar på. Det händer ju inte så mycket mer just nu. Vi har våra rutiner och så får det vara. Jag jobbar om dagarna och trivs bra på mitt jobb. Jag har en trygghet i att ha ett fast jobb och lyckan att trivas så pass bra som jag gör! Bra chef, bra kollegor, bra arbetsuppgifter, ja det är toppen.

Efter jobbet åker jag och hämtar mina två ögonstenar, och det är höjdpunkten på dagen. Att få se hur glada dom blir när jag hämtar dom är underbart. En som skriker MAMMA och kommer springandes för att kramas och en som skuttar fram och kramas direkt :) Det finns inget härligare. Det är den bästa stunden på dagen.

Resten av dagen spenderas hemma med matlagning och tid med barnen. Diskar lite men det mesta sånt sparar jag tills barnen har somnat. Dom är bara det bästa jag har. Nubbi är så full av liv och ska klättra på mig och busa massor, vilket vi såklart gör. Han kommer och kramar om mig och tittar mig sådär djupt i ögonen och bara ler, och jag smälter lika mycket varje gång. Gullen är ett litet yrväder, fixar och donar, och när man minst anar det kommer han och ska pussa mig på kinderna. Min lilla plutt.

Jag har börjat fundera lite på kalasande för Gullen, som fyller år om mindre än en månad. Min lilla pojke är inte så liten längre. Det ska ju firas och det ska handlas presenter och lite sånt. Men det blir nog bra och det är ju under vår semester så det kommer bli toppen. Nu önskar vi bara att det ska bli lite bättre väder också så att vi kan vara ute mycket! Vara ute kan man ju såklart vara ändå men det är lite roligare och skönare om solen är med!

Nej, nu ska jag fortsätta jobba här!

Midsommar snart!

Nu är det midsommarvecka och vädret visar sig inte från sin bästa sida, tyvärr. Men det är väl inget ovanligt när det gäller svensk midsommar.

Just nu är det mycket som rullar, så jag har inte direkt någon lust eller ork att skriva just nu.
Så jag skriver lite när jag känner för det.

Trevlig midsommar.......vi ses när vi ses här igen!

Sol :)

Idag skiner solen på oss. Härligt. Hoppas det håller i sig ett tag nu. Barnen var pigga och glada idag när jag lämnade dom på dagis. Fick smörja in dom med solkräm idag då vädret så ut att bli åt det varmare hållet.

Igår var jag med jobbet på planeringsdag. Det var trevligt. Som vanligt så åt man en massa :) Det var frukost, fika, lunch och fika igen. Men det var ju såklart även en väldigt produktiv dag.

Idag är det tillbaka på jobbet. Ska fixa med en hel del som legat sedan. Annars blir det ganska lugnt idag. Min mamma kommer och hälsar på en stund efter att vi kommit hem idag.

Nej, nu lite kaffe och sen jobba vidare.

Fullbokad helg!

Såg nu att jag inte skrivit sedan i onsdags förra veckan. Var helt säker på att jag gjort det, men tydligen inte. Det har ju hänt en del sedan sist.

I torsdags blev jag påbackad på Lidls parkering. Min bil fick såklart de största skadorna, men ändå inte så farligt. Har man varit med om det jag har varit med om så var detta inte något. Men tanten som backade på mig blev mindre glad och blev ganska upprörd. Jaja, det är i alla fall anmält till försäkringsbolaget.

Fredagen började med möte på habiliteringen. Lite uppföljning och smått planerande inför hösten. Det gick bra och vi verkar vara på rätt håll!
Efter jobbet blev det pizzakväll med barnen och mormor :) Det blev mysigt. Till efterrätt blev det glass!

Lördag förmiddag kom Nubbis avlösare och spenderade förmiddagen med oss. Första gångerna får det vara lite flexibelt vad gäller uppdelningen om hur/var vi är och vad vi gör. Men det gick galant. På eftermiddagen blev det tårtbak som Gullen pratat om hela veckan. Det blev dock jag som stod ensam och gjorde tårtan ;) och alla andra åt av tårtan förutom han som tjatat hela veckan på mig om att göra tårta ;) Men det var skoj ändå! På eftermiddagen kom min syster och min ena bror och åt tårta och drack kaffe med oss.

Söndag förmiddag kom min andra bror och hans sambo och åt tårta och drack kaffe :) Och på eftermiddagen kom mormor :) Fullt hus hela helgen. Det är inte ofta vi har så mycket besök på en och samma helg, men när det väl händer är det skoj!

Vi har även hunnit med att vara ute lite också såklart! Och även haft lördagsmys :)

Måndag idag igen då. Trist. Men men. Ska hämta kaffe nu sen jobba på.

Trevlig måndag!!

Veckan går....

Igår hade vi mormor på besök hemma hos oss efter jobbet och dagis. Det var trevligt. Dagen annars hade gått bra och barnen hade haft det skoj på det nya dagiset.

Idag händer det inte så mycket. Vädret är inte så roligt än. Inne i juni nu och än har inte sommaren slagit till. Men det sägs att den kommer till helgen, så vi får väl hoppas på det!

Nej, nu är det snart lunch här så jag ska ta ett litet ryck här innan dess!

Måndagar är vad dom är!

Denna måndagen var lite extra av allt får jag väl säga. Barnen sov gott och i morse när det var dags att stiga upp för att komma iväg till dagis var det inte många som var pigga på det hemma hos oss kan jag säga. Nubbi kom upp efter en stund och Gullen fick jag väcka. Men efter mycket om och men kom vi till slut iväg och styrde bilen till det nya tillfälliga dagiset. Spännande. Ett riktigt blåshål, mitt ute på stycket. Jaja. In med alla saker som skulle med från det gamla dagiset, extrakläder, ryggsäckar, gummistövlar mm. Väl framme så mötte Nubbis resurs upp oss i dörren och Nubbi blev glad och sprang och kramades. Gullen var väldigt skeptiskt och ville inte alls. Väl inne var det en väldans röra. Barn och personal sprang överallt. Saker flyttades runt osv. Nubbi fann sig direkt och det var inga problem att lämna honom. Gullen däremot ville inte alls. Han grät och ville inte att jag skulle gå. Han skulle med mig hem sa han. Jag stannade en bra stund och följde med runt och tittade. Men till slut var jag tvungen att gå och då blev det en hel massa tårar från Gullen. Inget skoj att lämna då. Men det blir alltid bra efter en stund och jag vet att han har det roligt och glömmer detta fort.

Nu är jag i alla fall på jobbet. Har en del att göra idag. Helgen som gått har varit fin. Vi var ju och bowlade i lördags och det var så fantastiskt kul! Vi pratade och skrattade och istället för en timmes bowling blev det två timmar. Vi delade upp oss i två lag, killar mot tjejer. Killarna vann överlägset ;) Men skoj hade vi! Efter bowlingen blev det lite mat innan vi begav oss hemåt. Jag körde min mamma hem och sen körde jag hem och spenderade kvällen i soffan.

Söndagen började med en liten utflykt :) Det kommer jag berätta mer om lite längre fram :)
Sen var jag och handlade och lite så. Inte mycket mer som hände den dagen. Pojkarna kom ju hem sen på kvällen och nu är vi inne i rullorna igen.

Veckan som kommer här nu bjuder på lite blandat. Lite besök, fredagen ska det grillas med dagis, och vi ska även komma igång med avlösningen för Nubbi. Som vanligt kommer veckan gå fort.
Och om sommaren hade kunnat komma igång nu också så hade det ju varit ännu bättre!

Nej, lite jobb nu igen efter frukostrasten! Trevlig måndag!