Trött!

Usch vad jag är trött på all denna väntan. Väntan på att veckan ska gå så man kan komma till BUP! Väntan på att få ringa till hyresvärden med lägenheten så man kan få en tid för visning! Tråkigt. Känns som tiden fram till nästa vecka kommer snigla sig fram :/. Men men. 

Nu är det fredag och i helgen ska vi fixa här hemma. Vi ska kolla igenom allt så det senare underlättar när vi flyttar isär. Sen ska vi även gå igenom konton och papper. Suck säger jag bara. Tråkigt och lite jobbigt. Man har ju ändå delat en tid tillsammans och man delar även två barn tillsammans som man skapat och sett födas mm. Det är ju mycket minnen i sig! Men men. Nu är det som det är! 

Trevlig helg!

Sluttid hos BUP!

Ja, idag ringde dom från BUP, ÄNTLIGEN!! Dom sa att vi skulle få en tid i början av juli och ingen tid hade kommit förra veckan. Jag ringde BUP då men ingen tid var bokad. Jag ringde dom igår (Tisdag) igen och då var där ingen tid bokad heller. Båda gångerna jag ringde sa sekreteraren att hon skulle prata med teamet men tydligen hade hon inte gjort det. Iallafall, idag ringde specialpedagogen från teamet och sa att kallelsen inte gått iväg så därför hade vi inte fått någon tid. Men nästa vecka är det dags. Då ska vi dit och som hon uttryckte det " vi vill gärna prata med er då". Det låter inte bra i mina öron. Jag kommer vara otroligt nervös och denna veckan kommer gå hur sakta som helst! Jaja, jag har att göra om dagarna så tiden kommer gå hyfsat fort ändå antar jag! 

Vi har även varit på möte nu ikväll på dagiset där Nubbi ska gå i höst. Det var trevligt. Personalen verkade bra, men det fanns vissa saker jag reagerade på. Saker som jag inte tycker är passande att ta upp i sådan här sammanhang. Men det för stå för dom. Det var inget som rörde oss, men ändå! Jaja, det blir nog bra i slutänden. 

Förresten, jag ska titta på en lägenhet snart. Ska prata med hyresvärden nästa vecka igen angående visning. Så vi får se. Det enda som är negativt med det är att det ställer till det med Nubbis plats på det nya dagiset till hösten :(. Jag får se hur det blir med lägenheten. Känns rörigt alltihop. Men en sak i taget så ska väl detta lösa sig det också! 

Godnatt!

Ribersborg!!

Igår tog vi oss en utflykt till Ribersborgstranden i Malmö. Det var uppskattat av barnen. Nubbi klappade en stor stor hund och var mycket intresserad av svansen ;) Hunden var väldigt snäll och gick fram självmant när Nubbi ville klappa :) Det blev lite strandhäng och vi hittade även en lekplats precis bredvid och Nubbi älskade den rutschkanan dom hade där. Den hade ett litet gupp i mitten och det var tydligen något som gick hem hos honom ;) Han åkte massor med gånger och så fort det kom andra barn bjöd han in till bus. Det är något han inte gjort innan och något som gått framåt sen han började på dagis, så det är jag väldigt glad för!! Ett framsteg för min son :) Gullen satt mest i sanden och även i sandlådan vid lekplatsen och grävde med sin spade ;) Men han gillade det och var så glad så :)

Idag ringer jag lite samtal och barnen har varit snälla under tiden och roat sig själva! Det tackar  vi för :) 
Nu blir det snart lunch för de små. Tror Gullen vill sova en stund först, det brukar han göra! 

Städdag!

Ja jag passar på att städa hemmet medans barnen är iväg med sin pappa hos sin farfar för lite Midsommarmiddag :) Svetten lackar och dammtussarna virvlar, men nu efter det är det fint och jag har precis ätit middag och nu sitter jag i soffan och funderar på om jag ska städa vidare eller ej?! Hmm skulle behöva skura toaletter och vaskar också. Phuu! 

Och nu till det jag nämnde lite svagt igår! Igår kom barnens lilla kusin till världen. En månad för tidigt och fort gick det tydligen! Grattis till er alla och hoppas ni snart får komma hem :) 

Nej, nu ska jag fixa lite till här hemma. Hörs sen kanske! 

Rubriken kom inte med i förra inlägget och det går inte att få med fast jag redigerar det. Så här kommer det iaf, får se om det publiceras nu då!

Ja idag blev min lilla Gullen hela 11 månader <3 Min lilla gosse blir större och större! Nästa månad blir han hela 1 år!! Inte klokt vad tiden går fort! Han fick ett litet paket som innehöll en solkeps och ett par sandaler :) Nubbi fick en keps men han ville inte ha på sig sin ;) 

Idag är det även midsommarafton. Det firades hemma hos barnens farmor. Vi åt god mat och hade trevligt! Barnen var på sitt allra bästa humör :) Tack för allt!

Nu sitter jag här och har varit ute på en PW för en stund sen. Ska snart hoppa in i duschen innan sängen kallar. 

Har även en annan rolig sak att berätta men det får vänta lite ;)

Glad Midsommar! 

Oj oj vad dåligt!

Usch vad dålig jag är på att skriva här. Men vädret är fint nu (inte idag dock) och vi är ute en del och sen väntar en massa fix här hemma under kvällen. Jag har lagt om min kost också och promenerar var kväll, vilket har gett bra resultat. Det är så skönt att gå en promenad på kvällen. Luktar så gott nu om sommaren och jag njuter verkligen av det!

Vad har annars hänt sen jag skrev sist (söndags). Inget speciellt faktiskt. Vardagen flyter på i sin gilla gång. Barnen växer och överraskar mig med nya saker varje dag, både i utvecklingen och med bus ;) Gullen har börjat digga till musik, så jäkla sött :) Det är bara till en viss låt på Kalle Anka oftast men det kommer annars också. Och Nubbi hittar på en massa hyss vad dag. Och han blir allt tydligare i vad han vill och i sättet han visar oss på :) 

Jag ringde till BUP idag för att höra om det bokats någon tid till oss angående det sista mötet. Men det hade det inte. Men hon jag pratade med skulle säga till psykologen där att jag hade ringt och undrat. Men hon  jag hade i luren sa att det borde vara på gång för dom hade haft Team i tisdags förra veckan! Så jag hoppas på det bästa. Dom sa ju sist att vi skulle bli kallade i början av juli för det sista mötet där vi ska få reda på om Nubbi får en diagnos eller e. OM inte deras läkare ville träffa Nubbi fler gånger vill säga! Och innan dess skulle vi bli kallade vecka 25 eller 26 men det ändrades sen då till början av juli! Usch jag är nervös! Min lilla Nubbi <3 

Nej nu ska jag snart sova! Torsdag imorgon och Nubbi ska till dagis. Sen är det Midsommarafaton på fredag, och den dagen blir Gullen 11 månader <3 Tiden går alldeles för fort! Snart dags att planera hans 1- års kalas! 

Så....Godnatt! 

Söndag med regn!

Usch vad tråkigt vädret varit idag, iallafall stundtals då regnet vräkt ner! Har varit ute på två promenader idag och har som tur är sluppit hamna i någon utav dessa regnskurar! Sammanlagt har jag gått ca: 9 km idag! 

Annars har det inte hänt så värst mycket idag. Jo, jag var iväg en sväng till min bror och hans sambo. Jag och broren hade lite att fixa med tillsammans! Vet inte om vi blev så mycket klokare, men vi hjälps åt iallafall! 

Nej, usch. Nu ska jag sova snart. Nubbi vaknade 04.30!!!! i morse och tyckte att det var dags att gå upp. Jag såg fel på klockan och trodde den var 05.30 så då tyckte jag att det var ok att han steg upp. Men sen såg jag på klockan igen och tänkte åhh nej, inte än, och försökte få honom i säng igen men icke! Han var vaken och ville vara uppe. Jag var mer död än levande under morgonen ;) Men han sov dock i sin egen säng fram tills dess och det har nog aldrig hänt förr, så man får se det lite positivt iallafall :) Eller mycket positivt :)

Just det, vågen börjar peka nedåt :) Äntligen!! Men nu väntar jag på min mens denna veckan så jag lär väl gå upp igen :/ Gör alltid det då!! Men denna gången ska jag inte slarva med maten som jag brukar göra vid den tiden på månaden! 

Godnatt!

Student och Folkets Park :)

Igår (fredag) tog min lillebror studenten :) Grattis till dig lillebror :) Jag och barnen åkte dit under eftermiddagen. En del av släkten kom också för att fira. Vi åt god smörgåstårta och till kaffet blev det kärleksmums :) Nubbi var i sitt esse och sprang rundor där ute och hittade på lite hyss ;) Gullen blev livrädd när vi först kom och han såg alla andra, men det blev bättre sen och då var han glad :) Klockan hann slå 21.00 innan vi styrde bilen hemåt. Barnen somnade gott i bilen!

Idag var det fint väder när vi vaknade. Jag började dagen med en PW i solen. Det var riktigt härligt :) Under eftermiddagen, när pojkarna hade sovit middag körde vi till Folkets Park i Malmö. Nubbi fick prova en karusell. Det gick bra till en början men sen ville han av. Den rundan var det bara vi som åkte så jag sa till han som skötte karusellen. Jag han inte fråga ens innan han sa: Ska jag stanna? Ja tack sa jag :) Tur vi inte köpte fler biljetter. Men det räckte med den turen för denna gången. Vi köpte glass och popcorn istället och vi kollade på djuren som fanns där. Lekte på lekplatsen gjorde vi också :) Gullen och jag skulle åka en karusell på en biljett som vi fick av en dam som inte hann åka mer. Men när vi skulle hoppa i karusellen så säger tjejen att vuxna får inte åka. Då hade jag reda lämnat biljetten. Tycker hon borde sett att Gullen är för liten för att åka själv!! Ovanpå allt så hade hon ju redan rivit min biljett. När hon sa det tittade hon på mig som att hon sket i vilket. Så jag bara gick därifrån. Om man nu ska se något bra i det så var det inte vi som betalt biljetten. 

Vi hade iallafall en fin dag :) Imorgon kommer det två stycken som ska kolla lite på barnsaker vi har till salu. Sånt vi inte behöver eller som barnen inte använder längre. Kan lika bra sälja det nu när vi ska separera och inte behöver det mer! På eftermiddagen tar jag mig en sväng till min lillebror och hans sambo för lite samkväm och lite fix! 

Så nu blir det sängen så jag får sova ett tag innan mina två små levande väckarklockor "ringer" imorgon bitti TIDIGT ;) 

Tiden springer förbi!

Det är sommar och fint väder och vi är ute mycket! Är ganska trött på kvällarna, därav inget bloggande. Ska försöka bli bättre på att skriva! Denna veckan var lite annorlunda än vanligt. Nubbi gick på dagis i måndags, vi bytte dagar så han har varit hemma idag istället. Imorgon är det torsdag och han ska gå till dagis igen!

Vi var på picknick på Nubbis dagis i måndags kväll :) Väldigt trevligt var det men vi blev inte så många tyvärr. Men det är ju mycket med studenter och avslutningar mm nu vid denna tiden på året så det är svårt att få ihop allt!. Men i hade det trevligt och Nubbi sprang i backen och hade skoj med de andra barnen som var där :) Jag hade gjort ett pastasallad med köttbullar i så det var enkelt och gott! 

Annars händer det inte så mycket denna veckan. Idag fick jag dock väldigt tråkiga besked. Men det måste lösas på något sätt så imorgon ska jag ringa runt till lite olika ställen. Hoppas detta går vägen, annars blir det inget skoj!!

Nu ska jag duscha sen sova! Godnatt!

Bortglömd!

Har helt glömt bort att blogga under helgen. Men jag har verkligen njutit av tiden tillsammans med mina barn! Ja, det gör jag ju alltid men lite extra nu i helgen :) 

Igår passade jag på att laga och tvätta Nubbis snutte när dom var ute med sin pappa. Tog sin lilla tid men han blev fin till slut :) Den snutten har sett bättre dagar alltså ;) Han är så sliten och jag har lagat honom x antal gånger! Men så trasig som han var nu har han nog aldrig varit. Han var dessutom tom på stoppning så jag fick stoppa om honom, iallafall kroppen ;) 

På eftermiddagen åkte Nubbi och J på kalas till J:s kusin. Jag stannade hemma med Gullen. Jag ville inte åka på kalaset för det känns bara konstigt. Kanske inte för andra, men jag känner det så. Vill inte förstöra något genom att skapa dålig stämning av att man kommer dit och folk "pratar" eller man får blickar som kan vara av olika slag. Jag valde att ha Gullen hemma då jag anser att han inte har någon större glädje av att fara på kalas. Möjligtvis när han blir lite större, som Nubbi. Han gillar att springa rundor och busa så det var ju perfekt för honom att följa med. Men Gullen kan inte ta sig fram själv och han kommer knappast komma ihåg så mycket av ett kalas. Sen kan man klart gå på kalas men det behöver inte vara varje gång man blir bjuden. Så spelar det ingen roll vem det är som bjuder. 

Sen vet jag att vissa har svårt att förstå mig och hur jag tänker där. Men det bryr jag mig inte om! Jag ska inte behöva bli ifrågasatt över mitt tillvägagångssätt när det gäller mina egna barn!! J (barnens pappa) säger alltid att för honom kvittar det och att jag får bestämma, så då bestämmer jag och igår bestämde jag att Gullen stannade hemma med mig! Jag brukar aldrig tacka nej till kalas och går i princip alltid. Nu är situationen annorlunda då jag o J inte är tillsammans längre. Och barnen, ja dom är fortfarande barn och eftersom J inte vill bestämma något eller inte bryr sig om hur vi gör, vilket jag gör, så tar jag de besluten eftersom jag har en viss åsikt om det hela! Tycker det är väldigt tråkigt att man ska bli ifrågasatt för ett beslut man tar för sig själv och sitt barn. Finns ingen annan mer än jag som förälder som har rätt att tycka och tänka. Visst, andra kan tycka och tänka bäst dom vill, det är inget som är av vikt för min del och inget som påverka mitt beslut! Sen finns det ju andra som aldrig blir ifrågasatta när dom inte går på kalas t.ex. Men när jag stannar hemma en gång och har mitt barn hemma den gången, då blir det helt plötsligt en grej av det! Nej tack, då kan det vara!! Jag är trött på att vara för snäll eller hur jag ska förklara det. Speciellt när folk verkar ta det för givet. Uppenbarligen är det ju så med tanke på att det blev den reaktionen som det blev när jag valde att stanna hemma och hålla Gullen hemma också. För det är något jag aldrig brukar göra. Men när jag nu helt plötsligt gjorde det så var det något jag inte brukar göra.- Nej så kan hon ju inte göra. Vad har det tagit åt henne?! Men jag har också en vilja! Jag gör precis som jag vill när det rör mig själv och barnen! 

Idag har vi varit på middag hos min bror och hans sambo. Dom bjöd på god lax med Philadelphiaost på, och en väldigt god potatissallad gjord på färskpotatis, sparris, mozzarellaost, lök mm. Kommer inte ihåg allt som var i men gott var det!! Nubbi lyckades med konststycket att sätta på en spisplatta och just där stod kaffekokaren vid det tillfället, så där var en styck kaffekokare som hade smält ganska rejält då vi upptäckte det :O Som det luktade. Alla fönster öppnades och precis innan vi upptäckte detta gick proppen i hallen. Ja det blev ett minst sagt intressant besök ;) Stackars min bror och hans sambo. Vi kommer bidra med en peng till en ny kaffekokare!! 
Och ja, jag tog mina barn med till min bror och hans sambo, ingen stannade hemma! Enkelt val då han är barnens morbror!! Ännu ett val jag gjorde. Så behöver ingen ifrågasätta det också! 

Imorgon ska Nubbi till dagis då vi har bytt dag från torsdag till måndag denna veckan. Och imorgon kväll väntar Picknick på Nubbis dagis :) Ska bli skoj! Ska inte glömma kameran (om man får fota där, men det borde man väl få så länge man fotar sina egna barn bara?!). 

Godnatt!

Fullt upp!

Ja, denna dagen känns som den gått i ett. Började dagen med att g¨å bort till dagiset med båda barnen i vagn för att hämta hem Nubbis vagn som han brukar sova i när han är på dagis men även hemma ibland på dagarna. Fick dra enkelvagnen bakom mig medans jag körde barnen i syskonvagnen framför mig. Det gick bra ändå. 

När vi kom hem lämnade vi enkelvagnen där upp och gick ut en runda. Det var ju strålande sol redan då och det var varmt då också redan! Under tiden vi var ute ringde det en dam på min annons som jag har på Blocket om uteburen till kaniner jag hade till salu. Hon ville ha den och skulle komma under eftermiddagen!

Gullen somnade i vagnen när vi var ute och Nubbi fick lunch när vi kom hem. Dom som ville ha buren kom och hämtade den. Härligt, nu är alla burarna sålda! Hade två inneburar och en utebur till salu på Blocket. 

Sen var det Nubbis tur att sova en stund och jag och Gullen roade oss med att busa :) 

Eftermiddagen bestod av BVC- besök för Gullen. Han har haft en svart prick under nageln några dagar nu så jag ringde till BVC för att fråga om det. Vår BVC- sköterska skulle precis sluta för dagen så hon bokade in mig på en tid till vårdcentralens distriktsköterska. Hon tittade på Gullens prick och kunde snabbt konstatera att det var en blodblåsa (hur han nu lyckats med att klämma sig under nageln ) som jag misstänkte men ville ändå kolla upp det. Men men. Vi skulle inte göra något åt det, kroppen tar upp blodet! 

Efter besöket på vårdcentralen gick vi ut en runda. Men tyvärr hann vi inte vara ute så länge som planerat :/ Nubbi brukar springa upp och ner på en ramp avsedd för rullstolar på skolan här intill. Det är en trappa upp och in till matsalen på skolan precis bredvid. Men när skolan har stängt för dagen brukar vi gå dit. Han hann springa upp och skulle sen ner och då ramlar han fram och ner på magen. Oj, vad han blev ledsen!! Tittade på knäna direkt och ena knäet var helt uppskrapat :( Inget jack i knäet men rejält avskalat med hud :( Usch, tycker sånt är obehagligt! Nubbi var så ledsen och jag baddade med en våtservett först bara och han skrek ännu mer stackarn :/ Men det var grus i såret. Jag satte Nubbi i vagnen direkt och gick hem. Han som brukar protestera gjorde det inte idag. Antagligen ville han in då eftersom det gjorde ont :/ Jag tvättade såret med Alsolsprit. Han blev mer ledsen men inget konstigt med tanke på att han precis trillat.

Jag ringde mamma och frågade om hon visste om man kunde sätta på något under plåstret.  
Fick lite tips av mamma. Min första tanke när jag såg såret var; Har vi ens så stora plåster?! Men det blev bra och efter lite chill i soffan och fått lite gott, piggnade han till och var som vanligt igen. Ska lägga om såret imorgon igen. Emellan allt detta har jag ringt samtal och fixat mm. Efter matlagningen fixade jag till en kladdkaka som serverades med grädde och jordgubbar! Gott! Nubbi älskar det och det satt fint efter att han skadat sitt knä!! Gullen fick också smaka lite och gillade det skarpt. Dagen har gått i ett nafs och nu är jag trött! Blir snart sängen. 

Godnatt!

BUP!

Idag var det då lekobservationen som stod på schemat. Det gick bra. Vill inte skriva för mycket om det och hur det gick till. Men som jag sagt innan, det är en pedagog som styr leken med barnet och allt filmas för att sen finnas tillgängligt vid teamets genomgång. Det jobbiga nu bara är att vi kommer få vänta fyra veckor innan vi får tid för sista besöket. När vi var dr sist sa dom att vi troligen skulle bli kallade vecka 25 eller 26, men nu blir det inte förrän i början av juli. Drygt att vänta så, men det finns inte så mycket man kan göra. 

Annars har dagen varit lugn. Vi har varit ute i eftermiddags och lekt. Fint väder med sol men ganska blåsigt. Men säg en dag det INTE blåser här!! 

Jag har fått en sån jäkla hosta, fattar inte varför jag bara får hosta?! Jag ser hellre att en ordentlig förkylning bryter ut och rensar ut än att gå så här från och till. Och så klart ska hostan vara som värst på natten. I natt sov jag som en kratta p.g.a. allt hostande. Blir nog till att hälla i mig lite hostmedicin innan jag ska sova i natt. 

Imorgon är det Sveriges Nationaldag. Vi ska inte fira något här. Barnens pappa är hemma från jobb imorgon, som många andra. Tanken är att vi ska iväg en sväng på förmiddagen (ja, alla fyra), sen får jag se vad som händer. Det är ju så att vi försöker hålla allt så normalt som möjligt för barnens skull, trots att vi gjort slut. Sen ska jag inte sticka under stol med att det känns väldigt konstigt att bo tillsammans med någon man inte är tillsammans med längre. Det känns ju nästan som innan bara det att man faktiskt inte är ett par längre. Det är väl ok ett tag, men att bo så här efter att man gjort slut en längre tid kommer att tära på oss i längden! Vi söker lägenheter men det verkar vara svårt att få då det är kö hit och dit och man ska ha bott ett visst antal år för att kunna få någon som helst form av förtur. Känns som vi behöver lägga in en högre växel för att det ska hända något. 

Sen är det ju det där med att träffa och umgås mad varandras familj och släkt. För även om det inte borde vara så konstigt att kunna göra det, så blir det faktiskt lite skumt. Iallafall för mig, när jag tänker på det. Jag tänker bara på hur andra tänker om vi åker till varandras släkt, när man nu inte är tillsammans. Man hör liksom inte dit längre. Men å andra sidan så har man kommit fint överens med släkten innan det tog slut så ser jag egentligen ingen anledning till varför det inte skulle gå fint att umgås nu heller. Så länge jag och J kan hålla sams och tar det lugnt och kan prata med varandra så ser jag ingen anledning till varför någon annan skulle ställa till "uppståndelse". Aja, det löser väl sig. Jag vill ju att barnen inte ska må dåligt under denna tid så vi försöker hålla allt som vanligt så mycket som möjligt!

Nej, nu ska jag sova! Trött som en gnu ikväll igen! Godnatt!

Sista kurstillfället i TAKK!

Japp, nu är kursen klar! Vi är ju långt ifrån fullärda men det vi har lärt oss räcker en bra bit på vägen! 

Jag tänkte inte skriva så mycket idag då klockan är över tolv på natten. Ska istället fixa klart en sak här snabbt och sen ta en väldigt snabb dusch och sen sova. Imorgon är det dags för BUP igen. Lekobservation under "strukturerad lek". Vet inte om det hette så exakt, lekobservation är det iallafall, där en från teamet ska filma leken medans en annan från teamet ska leka med Nubbi, fast det kommer vara dom som styr leken för att se hur Nubbi reagerar och gör i vissa situationer. Om jag förstått det hela rätt så är det så det kommer gå till! Skriver mer om det imorgon. Det kommer även vara det sista BUP-tillfället, sen är det till att vänta ytterligare några veckor innan vi blir kallade till ett möte där utredningsteamet kommer ge oss information om vad som sett och dom kommer även ge svar på resultatet av utredningen. Som jag förstår det så kommer vi den dagen få reda på om vår son får/har en diagnos eller inte!! Kommer bli en låååång väntan, låååånga veckor fram tills dess! Men vi ska försöka fördriva tiden på bästa möjliga sätt ändå! Det är ju SOMMAR och det finns massor att hitta på!! 

Godnatt gott folk!

Lite ensamtid!

Igår (söndag) hade jag lite tid för mig själv. Barnens pappa och barnen åkte till deras farmor under eftermiddagen. Jag spenderade en stund på Center Syd och gjorde några små inköp. Det blev bl.a lite shorts till gossarna och något kortärmat till dom var. Efter shoppingen gick jag hem. Blåste som fan men det gick. 

Väl hemma sen så fixade jag lite med en grej jag håller på med. Jag plockade ur diskmaskinen och lite annat sånt tråkigt. J och gossarna var hemma vid halv nio på kvällen sen och båda pojkarna sov gott. 

Idag har vi haft en riktigt hemmadag. Nubbi måste ha varit trött idag för han sov från ca: 12.00 till 16.15!!!! Han vaknade efter knappt en timme och kom då ut och la sig i soffan där han sov resterande tid! Jag försökte att väcka honom flera gånger men han ville inte vakna. Till sist fick jag liv i honom och sen var han pigg och glad! Vi åt när J kom hem och sen gick vi ut nu ikväll. Jag hade ju planer på att gå ut under eftermiddagen när Nubbi sovit men dom planerna gick i stöpet. Men men, det spelar ingen roll, vi kom ju ut! Ganska kallt och väldigt blåsigt var det dock. Men det var skönt att få lite luft. 

Nu sitter jag här och har fått världens jobbigaste rethosta. Fick hosta för ett tag sen då jag inte blev förkyld utan fick hosta. Nu för ett par dagar sedan fick jag ont i halsen och tänkte: Nu bryter äntligen förkylningen ut! Men icke!! Halsont gick över och istället fick jag ÄNNU MER rethosta! Lite känner jag i näsan men ytterst lite är det! Hoppas bara inte barnen får samma skit. Jag tycker det är så svårt när man ska tänka sig för när man är förkyld och man ska känna på deras mat så det inte är för varmt och man smakar lite, delar sked, pussar på dom utan att tänka sig för mm. Jag ni fattar. Kan ju vara så att dom smittat mig, men Gullen var förkyld för ett tag sen och i samma veva fick jag första rethostan. Så jag vet inte vad detta är för skit. Usch! Men det går över! 

Imorgon väntar sista delen av teckenkursen! 

Godnatt!

Utbrott!!!!

Dagen här hemma började kl.06.00 då båda barnen tyckte det var dags att stiga upp! Jag fixade med barnen, bytte blöjor, gav dom frukost. Sen gav jag mig ut på en morgonpromenad! Så skönt det var och det var riktigt varmt redan då. Tog en extra sväng för att se om jag hittade Nubbis leksaksbil som vi blev av med igår. Men jag hittade inget. Ska in på spelbutiken nere i centrum, för tydligen är det där borttappade saker hamnar/ lämnas in. Fick reda på det idag när jag frågade på ett par ställen. 

Hemma igen åt jag frukost. På eftermiddagen hade vi planerat in en tripp till Folkets Park i Malmö men precis innan vi skulle köra öppnade sig himmeln och regnet VRÄKTE ner!! Så snabbt ändrade vi planerna och körde till Leos Lekland istället! Där var inte alls mycket folk vilket var skönt! Men, besöket där blev inte riktigt som vi tänkt oss. Nubbi fastande för en inhängnad plats där man kunde skjuta bollar på varandra från ett stort skepp (bollarna var i skumgummi, alltså mjuka). Man kunde också stoppa bollar i en stor skål typ, där bollarna sen sögs upp i ett stort rör och flög upp i luften innan dom landade på golvet. Nubbi samlade massor av bollar och stoppade dom i den där skålen. Röret som sög upp bollarna stängdes av emellanåt för att typ laddas och var avstängt en stund innan man kunde trycka igång det igen, och sen var det igång en bra stund. När Nubbi samlat en hel del bollar tryckte jag på knappen som satte igång sugen, och min son blev HELT ifrån sig, som han grät och skrek!! Jag kom ju på mig direkt och förstod vad han reagerade på. Nubbi gillar att samla saker, ihop i en stor samling eller på rad! Han hade ju då samlat bollarna i skålen men ville ju så klart inte att dom skulle försvinna därifrån, vilket dom gjorde när jag satte igång sugen. Så han och jag samlade snabbt ihop bollar i skålen igen. Men nästa gång var det inte jag som tryckte igång sugen utan det kom en flicka som la några bollar hon också i skålen och sen tryckte hon på knappen och alla bollar som Nubbi samlat där i flög ju upp i röret och upp i luften och han blev rasande!! Eller rasande är fel ord, men han blev förtvivlad! Det är som om hela jorden går under! Och det är ju lite svårt att rädda den situationen. Andra barn vill/får/ska också kunna leka med denna saken! Jag kan ju inte säga till andra barn att, nej ni får inte röra den nu för ni har min son den! Den är ju till för alla liksom. Istället står jag där och låter så klart andra barn också använda den, men har ett skrikande och gråtande barn bredvid mig som gråter än mer hysteriskt när jag försöker förklara för honom att andra barn också får använda den. Det är inte det han reagerar på, att andra använder den, utan att alla bollar han samlat flyger upp i luften. Han har/hade ju en tanke om att dom skulle ligga där av någon anledning, och helt plötsligt blir den idén förstörd! Detta upprepade sig några gånger då det kom andra barn och ville leka med denna sak. Han blev lika förtvivlad var gång. Vi försökte få med honom ut därifrån och visa honom annat på leklandet, men icke! Han skulle prompt vara där inne med bollarna! När vi väl lyckades få med honom därifrån var det inget som passade direkt. Han grät hela tiden och till slut fick vi ta våra saker och lämna stället och åka hem. 

Innan jag skriver vidare vill jag, för att UNDVIKA MISSFÖRSTÅND säga, att jag ÄLSKAR mina barn över ALLT ANNAT! Och det spelar INGEN som helst roll hur dom än må vara. Det är mitt KÖTT OCH BLOD och jag skulle inte för något i denna värld vilja ändra på något eller någon av dom. Jag ÄLSKAR dom precis som dom är, UNIKA och alldeles underbara!! 

Tänk er själva in i denna situation. Du har ett barn, du åker till leklandet och det börjar bra, (som det gjorde i vårt fall. Nubbi hoppade lite studsmatta och åkte rutschkana). Ni byter aktivitet, det går bra till en början men helt plötsligt vänder det upp och ner på allt. Barnet blir helt förtvivlad för att någonting i hans/hennes lek ändras. Det går på en sekund, från att ha skrattat och varit glad till att gråta helt otröstligt och förtvivlat! Ni försöker ALLT för att trösta, men inget hjälper. Barnet blir bara mer ledsen och gråter ännu mer i ert försök till att trösta! Andra föräldrar tittar (läs GLOR) på ert barn för att sedan vända blicken till er som förälder som om dom skulle säga: Men hallå, få tyst på din unge! Eller: Den där ungen måste vara rejält bortskämd! Vissa föräldrar tittar med en nästintill lite skrämd blick som om dom skulle ha gjort något, eller verkar oroliga för det! Ni tar ert barn i famnen för att gå därifrån medans barnet skriker och gråter och vill verkligen inte gå utan stanna och leka, som alla andra barn gör, men på sitt sätt! Du som förälder låter barnet hållas och låter han/hon fortsätta med att påbörja projektet att samla bollar i skålen. Det tar inte lång stund innan det kommer något annat barn som vill samla bollar och sen trycker igång sugen och alla bollar flyger upp i luften. Återigen får du stå och se ditt barn bli nästinpå hysterisk och gråter och gråter riktiga tårar! Du förstår att det är på riktigt (alltså, inget fejkgråt eller fejkade tårar). Du tar ditt barn till dig som inte alls vill ha någon tröstande kram utan vill leka och ha bollarna i den där förbenade skålen. Du ser frustrationen i ditt barns ögon och du ser hur han/hon skyndar/stressar med att plocka upp bollar och samla (läs KASTAR) i bollarna i skålen, bara för att han/hon ska hinna få upp bollar innan det hinner komma någon annan som trycker igång sugen. Barnet vill ju bara att bollarna ska ligga i skålen och inget annat, alltså inte att dom ska försvinna därifrån upp i röret. Allt upprepar sig och efter att ha skådat samma händelseförlopp igen orkar du inte se ditt barn gråta och bli så förtvivlat igen, så du lyfter upp honom/henne i famnen och går ut därifrån, för du tänker att det blir bäst för honom/henne att kanske göra något annat. Det finns ju så mycket annat att leka med på leklandet, mer än just den saken. Men för barnet är det just den saken som han/hon vill leka med, och inget annat. Du som förälder försöker locka med annat, ett stort bollhav, en hög och lång rutschkana, cyklar mm. INGET passar. Barnet gör några halvhjärtade försök att testa det andra, men gråter hela tiden och vill verkligen inte. Han/hon sitter en stund i bollhavet men börjar kasta ut bollarna från bollhavet vilket man inte får. Du som förälder säger nej varpå barnet är i upplösningstillstånd och gråter och skriker ännu mer. Du försöker locka med dricka och kex men han/hon stampar bara i golvet medans tårarna sprutar och han/hon gråter så han/hon knappt får luft. För en sekund stannar allt upp, du som förälder flyter in i någon slags dimma och du tänker, under en hundradelssekund: Varför hjälper inget av det jag gör, varför kan jag inte trösta mitt barn, varför glor alla, sluta glo!!!!, jag har fan lust att bara gå fram till dom och säga: vad fan glor du på? Är du uttråkad och söker underhållning så glo på något annat, men INTE mitt barn, undrar vad folk tror egentligen, jag blir så trött, du får dåligt samvete för att du känner dig trött, ska det vara så här alltid, kan vi inte åka hit eller till andra lekland fler gånger? VAD GÖR/HAR JAG GJORT FÖR FEL??

När du sekunden senare vaknar upp ur din dimma, tar du det hyfsat snabba beslutet att lämna stället, med barnet gråtandes i famnen och precis HELA vägen ut känner du folks STIRRANDE och i vissa fall DÖMANDE blickar i ryggen eller öga mot öga! 

Och hela vägen hem kör du med gråten i halsen och undrar vad det var som gjorde att ditt älskade barn blev så ledsen. Du har varit med om det många gånger och du vet ungefär varför ditt barn reagerar som det gör, men du vet ändå inte exakt varför! Och du vill inget hellre än att hjälpa ditt barn, få det att förstå och trösta! Du tänker att du gör ditt bästa och du försöker verkligen! Men samtidigt undrar du om du gör/gjort något fel och om du kan göra något bättre eller annorlunda! Du känner den där hopplösa känslan och förtvivlan över att du misslyckas var gång med att hjälpa ditt barn att förstå vid såna här incidenter. Du mår dåligt över att du som förälder inte förstår ditt barn bättre. Du tänker att det absolut inte är ditt barns fel såklart, utan att det är ditt fel som förälder som inte förstår ditt barn bättre. Du känner skuld. Du känner dig misslyckad som förälder! Du tänker: Hade han/hon bara kunnat prata eller kommunicera på något sätt och förstått mer av vad vi säger hade det kanske blivit bättre och du hade kunnat förklara mer! Men du vet ju att ditt barn inte kan prata och förstår ganska begränsat av vad du säger/förklarar! Sen kör du vidare, tittar bakåt på ditt barn som till slut somnat av ren utmattning med tårarna kvar på kinderna, och tänker: Om jag bara visste vad som rör sig i dina tankar, om jag bara visste vad du tänker! Fan vad jag älskar dig mitt barn! Och du spendera resten av bilfärden hem till att fundera över det som hände och mår dåligt över att du misslyckats ännu en gång! 

Hur hade du/ni reagerat i en sån situation? Tänk er att det är ni! Detta är MIN situation. Inte var dag, men ändå hyfsat ofta! Jag vet att många tänker: Men herregud kvinna, vi har det lika "jobbigt" det är ju vanlig trots. Det går över! Då kan jag berätta för er att detta ÄR INTE vanlig trots!!!! Titta in i detta barnets ögon så ser du direkt att det inte är någon som helst trots i det! Ett barn med den ledsna blicken och det förtvivlade uttrycket, är INTE ett barn som trotsar! Inte i det ögonblicket! Tro mig, jag VET! Jag ser denna blick var och varannan dag! Jag vrider mig ut och in för att komma på lösningar för att göra det bättre! Jag spenderar dagar och nätter över att grubbla på hur och varför. Jag kan när- och var som helst börja gråta när jag tänker på dessa tillfällen. Jag mår så dåligt över att mitt barn blir så ledset! Jag spenderar många stunder med att avläsa mitt barn i många situationer för att i möjligaste mån "rädda" honom från att bli så förtvivlad och ledsen! Jag tänker hela tiden ett steg före för att bespara mitt barn dessa onödiga och uppenbarligen smärtsamma och upprivande händelser! 

Så tänk en stund extra, ett steg längre innan DU/NI talar om för mig att det BARA är vanlig trots! Eller innan DU/NI säger till mig att detta är inget annorlunda! Spendera DU/NI en vecka i mina skor så kan jag GARANTERA att du är av en annan mening när veckan är slut!!!!