Ullared en dag som denna!

Ja,  det var väl inte vad vi tänkt oss. Vi trodde att folk firade påsk nu eftersom det ännu är påskhelg, men ICKE!!!! Gud vad folk det var när vi anlände till Gekås i Ullared idag! Vi var lite sent ute kanske då eftersom vi var framme strax innan tolv och eftersom det var en röd dag idag stängde dom kl. 17.00. Men vi hade gott om tid ändå men de annars brukar vi åka tidigt på morgonen, iallafall de gånger vi varit där innan. 
Förutom förra året då vi åkte samma tid som idag. Då hade vi hyrt stuga, Nubbi skulle sova middag i bilen upp tänkte vi och jag var höggravid med Gullen och hade en tid kl.11.00 hos specialistmödravården. Men vi kom fram i bra tid ändå men eftersom vi skulle stanna där uppe några dagar gjorde spelade det inte så stor roll när vi kom fram!

Nu är vi trötta! Barnen spenderade dagen hos sin farmor medan vi föräldrar härjade runt på Gekås med ALLA andra som bestämt sig för att "fira påsk" där ;) Ett rent spontanbesök blev det då vi inte alls planerat att åka nu utan vänta tills skattepengarna kommit! Dock var det inte min idé utan sambons ;) Brukar kanske inte vara mannen i ett förhållande som föreslår en heldag på Gekås, men jag var inte sen att tacka ja :P

Nej, nu ska jag vila mina trötta och värkande ben! 

Påskafton!

Oj, det var en del som varit inne och läst mitt inlägg om Nubbis utredning. Vem är ni som läser? Vet några av er men långt ifrån alla. Ja, jag fick iallafall skrivit vad jag tycker och känner. Fick några väldigt fina kommentarer angående inlägget, och de värmer! Tack ni som skrev till mig <3 

Idag har vi varit hos barnens farmor och firat påsk. Gud så mätta vi var/är :O Men det var väldigt gott allt som vi åt. Barnen fick fina påskägg och Nubbi var i sitt esse hela eftermiddagen och kvällen. Båda gossarna somnade gott i bilen på vägen hem. Tack för allt svärmor :)

Annars då?! Jo jag tänker mycket. Känner mig trött i sinnet. Kan man vara det tro?! Antar det. Vet inte om det är vädret som gör det eller allt runt omkring oss som händer just nu. Antar båda delarna! Jag tänker för mycket. Och oroar mig för sånt som inte ens hänt än. Känner att jag ibland inte kan stänga av mina tankar, dom bara flödar på och en tanke leder till en annan, och så rullar det vidare! Jobbigt det där! Men så har det varit sen jag var liten och det är väl sån jag är. Och hade det varit så att tankarna helt plötsligt blivit färre eller försvunnit helt, då hade det nog känts konstigt det också! Men är väl aldrig nöjd!

Nej, har inget mer att skriva om idag så nu ska jag nog snart gå och lägga mig! 

Godnatt! 

Here goes nothing!!

Efter mycket funderande, inte bara idag utan under en längre tid, så har jag nu bestämt mig för att dela med mig av det som kommer fylla vår tillvaro framöver. Både under tiden vi genomgår detta, men även efteråt beroende på resultat! 

Nästa månad kommer vår son Nubbi genomgå en utredning. Jag vet inte hur man skriver eller hur man formulerar det, men det kommer vara en utredning för autism. Det är blandad känslor inför detta. Jag tycker det är jobbigt, väldigt jobbigt, och vissa dagar OTROLIGT jobbigt! Det SLITER i mitt hjärta samtidigt som det är "bra" på ett sätt att kanske få svar på de saker vi lagt märke till och få den hjälp som vi behöver! Ja, jag skriver vi för även om huvudfokus ligger på vår son så kommer vi föräldrar stå inför ett helt nytt kapitel OM det nu skulle visa sig att Nubbi får någon form av diagnos. 

Nubbi var som vilken annan bebis som helst. Han utvecklades som alla andra bebisar. Lite sen i utvecklingen var han men det är det många som är. Jag brukar säga när jag fått frågan om när vi såg förändring i hans beteende, att det var runt året eller strax därefter som "något hände". Jag tycker jag kan se det tydligare idag än vad jag gjorde då när jag tänker efter. Jag tänker inte gå in på varje detalj om huruvida vi funderade och la märke till saker och ting, mer än att vi såg saker hos vår son som gjorde att vi började fundera. 

Vid 18 månaderskontrollen på BVC tog jag upp min oro och vid något test där såg läkaren också det vi här hemma sett! Läkaren skrev då en remiss till en barnpsykolog som vi fick tid till hyfsat omgående. Detta var sommaren 2012. Där har vi nu gått med Nubbi och fått råd och stöd och tips. Hon har observerat Nubbi och vi har alla sett och varit överens om att han gör framsteg hela tiden. Även om det inte är framsteg som många andra barn i hans ålder gör, så är det framsteg och det är hans framsteg!! I vilket fall som helst så finns det fortfarande saker som oroar och som vi ser inte stämmer! 

Vi har nu bestämt oss för att göra en utredning och den kommer starta nu i början av april! Det gick fort att komma till och det är väl både på gott och ont. Det är bra på så sätt att man får svar fortare men samtidigt hinner man inte förbereda sig mentalt på vad som komma skall! 

Det är även därför som Nubbi ska flytta från dagmamman till förskolan. Det finns inte den hjälp som han behöver hos dagmamman. Nu utgår vi ifrån att Nubbi bara är sen i utvecklingen. Inte förrän utredningen är klar kan vi gå vidare på något annat sätt. Det har iallafall varit en hel del samtal till förskolechefen som är chef även för dagmamman. Jag kan inte förstå hur man inte har någon plan för de barn som går hos dagmamma och som behöver extra stöd och hjälp. För det är det dom inte har. Så just nu står vi mitt emellan. Jag kämpar som bara den för att få det vi vill och det vi har RÄTT till, det vår son har RÄTT till. Det har även varit en del annat som jag tyckt/tycker är fel i den verksamheten, men det är inget jag behöver skriva om här. Vi har iallafall fått reda på att Nubbi har fått en plats garanterat på en förskola här i byn. Det är en resursavdelning som lägger mycket tid på att lära i bilder och tecken, men så klart det andra vanliga också! Dom är färre barn och fler personal på dessa barnen. Det är egentligen som en vanlig avdelning då det också går "vanliga" barn där. Det tycker jag är toppen! Vi tror han kommer få det bra där!

Jag har ibland fått frågan om jag mår dåligt. Nej, jag mår väl inte dåligt i mig själv så. Men om jag kopplar bort "mig" i det hela så är det jobbigt. Vet inte hur jag ska förklara det. Men det är jobbigt. Det barn man födde fram och trodde var helt frisk, den situationen är helt plötsligt inte densamma längre. Visst, han är frisk såklart, men att det finns en risk att han kan ha autism, är inget man önskar! Även om jag efterhand sett och förberett mig på vad det skulle kunna vara, så hjälper inte det. En del av mig vill inte se och hoppas så innerligt att det bara är som han är sen i utvecklingen. Den andra delen av mig ser, och har sett under en väldigt lång tid och ser det ingen annan verkar se! 

För det är ju faktiskt så, att det är vi som är hans FÖRÄLDRAR, vi som lever med honom 24/7, som ser allt och lägger märke till allt! Det som andra runt om oss tycker bara är som han är sen, eller säger det är inget fel på honom, dom ser inte vad vi ser. Visst, självklart är det inget fel på gossen, men där är ändå det där lilla, som vi som föräldrar ser! Jag har länge haft en känsla i mitt mammahjärta att något inte riktigt stämmer. Det där mammahjärtat känner på ett speciellt vis, och jag har lärt mig att lyssna på det! Jag kommer alltid lyssna till det!! 

Vi ska nu ge oss in i något vi inte har kunskap om. Vi ska låta ANDRA människor bedöma vår son och det känns jobbigt! Jag tänker, hur ska andra som inte ens känner honom kunna bedöma honom?! Hur ska dom kunna förstå honom på rätt sätt när dom inte vet vem denna lilla underbara gosse är?! Jag är rädd att det ska bli fel och att det ska göras en felaktig bedömning eftersom dom ser en pojke och vi en annan. Han är, liksom många andra barn lite blyg och försiktigt i nya miljöer och med andra människor han inte känner. Hur ska dom kunna göra en rättvis bedömning då tänker jag! Det är min son, snälla ni, bedöm rätt, tänker jag! 

All denna oro. Jag vill min sons bästa. Jag vill att han ska få ett bra liv. Om han nu skulle få en diagnos, hur kommer hans liv att bli, hur kommer han ta allt, kommer han få bra kompisar, hur kommer det gå för honom i skolan senare?! Ja, jag tänker mycket. Många kanske tänker, klart att han kommer få kompisar och att det kommer gå bra för honom i skolan. Och jo, det kommer det säkert göra. Men det kan också bli så att det inte gör det. 

Nubbi är en fantastisk liten pojke, med en enorm vilja och envishet! Han är påhittig på sitt sätt, han fixar och donar här hemma. Han visar vad han känner och tycker i olika situationer. Han vill vara med och observerar allt vi gör. Han lär sig otroligt fort genom att bara se oss göra något. Det räcker med en till två gånger för att han ska hinna snappa upp det och göra exakt samma sak sen. Det senaste nu är att han har lärt sig skala äpple :) Han har sett mig göra det åt honom och han vill gärna försöka själv! Det är framsteg för honom. Allt han sett oss göra som han sen gör själv, varenda liten sån grej är framsteg! 

Vår son pratar inte, han säger inget alls. Ibland kommer det ett jaa i viskning men det är allt. Vi vet ju inte om det är som han verkligen säger ja och vet vad det betyder, eller om han bara säger det för att. Han har en hel del ljud för sig. Han säger inte mamma eller pappa, inte heller ord som titta eller där, de där vanliga orden som brukar komma först! Han kan inte göra saker på uppmaning, t.ex hämta något vi ber honom om. Han förstår en del men det är mest det han sett oss göra som jag skrev här ovan. Han förstår ytterst lite av det vi säger till honom. Det är väl det som vi först la märke till. Han förstår dock om man säger nej, eller om man kallar på honom, men det är ju något man säger dagligen. Men det är egentligen inget som måste betyda att man har autism för, för det är ju inget ovanligt att barn är sena i utvecklingen vad gäller tal och förståelse. Men det finns även en hel del andra saker som vi sett men det behöver jag inte skriva om nu. Han gör saker på sitt vis. Han är mycket smart och duktig på att hitta alternativ. 

Ibland känns det som att man är helt ensam i detta. Att ingen förstår! Vi har några personer runt oss som verkligen stöttar (ni vet vem ni är). Men andra verkar inte ta det till sig eller hur jag ska förklara det. Jag tolkar det på mitt sätt, och det blir att antingen har dom ingen kunskap i ämnet, eller så vill dom inte se utan tycker det är bättre att inte se det, eller så tänker dom, ja men så synd om dom men skönt att det inte är vårt barn, och så lägger man inte så mycket mer energi på det. Nu menar jag inte att andra ska överösa oss med tröstande ord och bli involverade i det, men att ställa en fråga är för mig inte för mycket begärt! Jag skriver bara så som jag uppfattar allt. Men det är YTTERST FÅ som ens frågat/frågar hur det går, hur det känns och hur och var man står i allt detta. Sen finns det säkert folk där ute som tycker att, ja men detta är väl inte så farligt, det finns värre. Jo, det finns klart värre. Men detta är det värsta för oss, just nu. Försök förstå när jag säger att det är jobbigt, påfrestande, otroligt oroligt, och det gör så otroligt ont i mitt hjärta, för jag vill inget hellre än att min son ska vara frisk! Jag hoppas så att det inte ska vara någonting. 

Nu ska jag inte måla fan på väggen, för än är inget klart. Utredningen ska göras, men det finns ju ändå en anledning till att vi ska göra en utredning! Att inte veta är jobbigt. Att stå i ett mellanläge är jobbigt. 

Hur som helst så har vi den bästa gossen i världen. Alla hans sidor är underbara och han lyser upp mitt mammahjärta totalt vid "enbart" tanken på honom. Han utvecklas varje dag och gör framsteg på sitt sätt! Sen får man inte glömma att det finns inget som är rätt eller fel, alla lär sig på olika sätt och i olika lång takt. Vår fina son lär sig på sitt sätt och det är inget som är fel i det någonstans!! Han är en egen alldeles unik liten person som är så perfekt på alla sätt!! Jag är så stolt över honom och jag är så glad för att just han kom till oss och förgyllde vårt liv! 

Till Min Son:

Du är underbar, i mina ögon är du perfekt. 

Du är unik, du är min unika pojke!

Du har ett hjärta fyllt av kärlek och du lär mig

något nytt var dag genom ditt sätt att vara!

Glöm aldrig att du är speciell! Du kan och kommer klara allt du 

tar för dig. Låt aldrig någon få dig att tro annat!

Följ dina drömmar! Gör det DU vill och för din egen skull!

Låt inga motgångar bryta ner dig, hitta styrkan att ta dig igenom dom!

Och sist men inte minst, glöm aldrig hur mycket jag ÄLSKAR dig!

Jag finns alltid här för dig och jag kommer kämpa för dig till mitt sista andetag!

Du är min fina gosse, alldeles underbart speciell för mig! 

Mamma Älskar Dig till månen och tillbaka och ett 100-tal varv runt hela universum....och lite därtill <3 <3 

Glad påsk!

Ja då har påskhelgen börjat och den sträcker sig enda till måndag! Blir en lugn påsk med lite firande. Eller firande och firande, det blir mat, och påskägg till barnen! Men firar vet jag inte om vi gör?! Vi träffas för att tillbringa en traditionell högtid tillsammans med god mat och trevligt sällskap! 

Sitter och funderar över om jag ska skriva lite om vad som väntar oss inom det snaraste här. Egentligen vill jag det då jag har ett stort behov av att skriva av mig. Jag har alltid gillat att skriva och jag skriver ofta väldigt detaljerat, nästan för detaljerat! Sen samtidigt känner jag att detta är inget jag vill "skylta" med och berätta hur som helst. Jag vet inte vem som läser här inne och jag vill egentligen inte att folk som jag inte känner ska ta del av det. Men sen tänker jag också att det kanske inte är så fel att dela med sig. Det är ju något alla kan behöva höra mer om och delar man med sig så kanske man kan "fånga" någon som är i samma situation. 
Ett annat alternativ är ju att sätta bloggen som lösenordsskyddad så att bara vissa får läsa det jag skriver. 
Jag får fundera lite. Om jag inte vill dela med mig av det så kan jag ju alltid skriva dagbok som jag gjorde innan jag öppnade bloggen!

Nej, nu vaknade Gullen från sin eftermiddagsvila så jag ska ta upp honom nu! 

Mitt lilla projekt!

Ja, jag skrev i måndags att jag skulle spåna vidare på en sak och igår pysslade jag lite med detta lilla projekt! Igår när jag och Gullen var på vår lilla shoppingtur här i Lödde så var jag i tygaffären där jag fyndade ett fint tyg (jag tycker det är ett fint och härligt tyg iallafall;)).

Igår kväll pulade jag med detta och här har vi resultatet! 

Vårmössa i härliga färger och gulligt mönster!

Japp, jag har sytt! Detta är en mössa som passar bebisar från 0-6 månader ca. Detta är ju en prov eftersom jag inte sydde efter något mönster utan på frihand! Men jag ville göra en prov för att se hur det blev och hur jag kan göra ändringar som behövs, om det behövdes vilket det gjorde. Men den blev bra ändå tycker jag, jag är nöjd iallafall :) 

Det var lite därför jag var inom Stoff och Stil idag. Jag köpte ett annat tyg så att jag kan sy mössa i annat tyg också. Jag köpte även lite annat där också som ska vara till ett annat syprojekt, men det berättar jag mer om när det är klart! Sambon la in en önskan om en mössa till sig själv, men han ville dock inte ha en mössa med apor på (förstår inte varför, då tyget är urgulligt ;)) så vi får hitta ett annat tyg till honom vid något tillfälle! Var ett tag sedan jag sydde så det känns kul att sy lite igen :) Jag gick en sömnadsutbildning i gymnasiet och där sydde vi en massa olika klädesplagg, bl.a korsett och balklänning. Detta är dock inte lika avancerat, men ack så roligt :) 

Nej, nu ska jag ta en dusch innan sängen kallar! 

Storstan!

Idag har "vi gjort stora stan", jag och Gullen ;) Blev en tur till Malmö direkt efter att vi lämnat Nubbi hos dagmamman. Vi besökte Biltema, Barnens Hus, Stoff och Stil och till sist IKEA. Gud vad tiden gick fort. Hann knappt med IKEA och det blev precis att vi hann hem om för att lasta av bilen innan vi skulle köra och hämta Nubbi. Blev iallafall en del saker köpta som vi behöver! Gullen var så duktigt hela tiden och satt fint i både bilstolen och vagnen. Fina gossen!

Sen har vi bara tagit det lugnt i eftermiddag. Efter maten nu ikväll körde jag till Willys och handlade lite. Nu sover båda gossarna och jag ska sitta här och titta lite på tv och se om min värk i benen försvinner. Får alltid sån värk i benen när jag gått mycket under dagen! Det brukar gå över under natten! 

Godnatt!

Pusskalaset fortsätter :)

Nubbi har fortsatt att dela ut sina härliga pussar :) Han är så go!! Nu börjar han få kläm på det, att man ska stänga munnen och pluta lite med läpparna :) hehe. 

Nu är det bokat ett möte med förskolechefen, dagmamman och vi föräldrar. Chefen ringde mig igår efter att ha läst mitt mail och vi pratade en god stund. Nu hoppas jag bara att detta möte ger något! 

Imorgon ska jag och Gullen på äventyr igen ;) Imorgon styr vi bilen mot Malmö för lite fix :) Vi kör direkt efter att vi lämnat Nubbi hos dagmamman så vi kommer vara framme tidigt. Vi lär ju vara i Malmö innan alla affärer öppnar men vi får fördriva tiden på något sätt, om inte annat så med en liten promenad i det förhoppningsvis fina vårvädret :)

Nu ska jag pyssla! 

Godnatt!

Gjort "stan" med Gullen ;)

Idag efter att jag lämnat Nubbi hos dagmamman körde jag och Gullen iväg. Jag hade inte riktigt bestämt mig för var jag ville köra. Stoff och Stil, ÖB eller Center Syd fanns som alternativ. Efter lite funderande bestämde jag mig för att hålla mig här hemmavid. Eftersom jag lämnar Nubbi 8.30 så var vi tidigt ute och jag tyckte det var onödigt att köra hem om. Så det blev en runda på Lidl för att fördriva tiden lite.

När klockan slog 10.00 körde vi bort till Center Syd där det blev några inköp. Någon present köptes och lite påskpynt. Passade på att gå över till Ica och köpa frimärke. Sen körde vi bort till en tyg affär som jag googlat fram adressen på när jag tidigare satt i bilen och funderade på var jag skulle köra. Det var ett litet ställe och utbudet var inte stort, men det blev ändå ett litet inköp där. Det lär nog bli det sista för FY vilka priser!! Är grymt sugen på en runda till Stoff och Stil nu ;) Men sist vi var där och skulle köpa tyg till gardiner så tyckte jag inte där var så mycket att välja på. Men det går säkert lite upp och ner med det. Allt kan ju inte heller falla en i smaken. Men iallafall, det blir en tripp dit VÄLDIGT snart känner jag! 


Annars har vi inte hunnit med så mycket mer. Hämtade Nubbi och när vi kom hem tog vi en liten promenad i det underbara VÅRVÄDRET som vi har :) Härligt!! Nu vaknade Gullen som somnade i vagnen under vår lilla promenad, så nu ska vi fika något lätt :) 

Tankar!

Ja, jag tänker och tänker och tänker. På allt möjligt. Jag kan inte sluta! Kan väl räkna mig till kategorin grubblare, eller tänkare, eller funderare! Har alltid varit sån och kommer nog alltid vara, mer eller mindre! Jag har dock blivit lite bättre på att koppla bort en del tankar, vilket jag hade svårt för innan. Jag låter inga tankar trycka ner mig. Men ibland känns det som att hjärnan går på högvarv. Jag oroar mig också, oron är oftast kopplad till det som finns i mina tankar. Jag kan oroa mig långt i förväg. Även det har blivit bättre, men än idag kan jag fortfarande oroa mig mycket. 

Vad gör man då åt detta? Jag vet inte. Känns som att det är svårt att ändra på någon man haft med sig sen man var liten. Ibland kan det ha en positiv effekt också. När jag tänker på något bra, så är kan jag tycka det är lite avkopplande att fundera. Ibland löser jag problem på det viset också, genom att grubbla. Men ibland skulle jag bara vilja stänga av hjärnan, som att trycka på en knapp, så hade alla tankar avstannat tills vidare! Men så fungerar det inte riktigt. Aja, det fungerar ändå och det känns ändå ok att vara en grubblare ;)

I morse ringde förskolechefen. Hon hade läst mitt upprörda mail och ringde så fort hon kom till jobb sa hon. Hon blev ledsen av att höra att det var som det var och att vi kände som vi gjorde. Så nu ska hon kalla ihop till ett akut möte med mig och sambon, dagmamman, sig själv och en annan pedagog! Mötet ska bli av nästa vecka redan så hon skulle höra av sig nu innan påsk för att meddela när mötet blir av! Känns bra, och jag kommer vara taggad!! Jag er mig INTE! Kommer aldrig ge mig när det kommer till mina barn!

Duschen, sen sängen! Ny dag imorgon! Godnatt!

Påskpynt!

Ja i morse fixade jag med påskriset. Det blev fint. Nu ska jag bara ner i källaren ikväll och hämta upp lådan med påskpynt och fixa det sista. Har lite små ägg och kycklingar där som ska pryda riset tillsammans med fjädrarna :) Fint. Jag gillar att pyssla här hemma. Det blev så bra nu när vi möblerade om och då får jag lite extra lust att fixa och dona. Jag skulle vilja göra så mycket men det finns ju lite begränsningar också, som utrymme i lägenheten och pengar. Allt kostar och även om det är det lilla blir det ändå en bra slant av det till slut om man köper ett par saker som kostar lite. 

Idag har vi en lugn dag här hemma. Gullen har inte alls varit nöjd idag. Inget har passat och jag har verkligen försökt med allt! Nu sover han dock efter många om och men. Nubbi är vaken sen en stund tillbaka efter sin middagsvila. Han leker med sina bilar just nu :) Igår bestämde han sig för att ge mig en puss, och det blev med öppen mun och tungan ute ;) hehe så söt han var. Sen skrattade han högt efteråt :) Jag kunde inte hålla mig för skratt, han såg så busig ut och hans skratt var riktigt hjärtligt! 

Nej nu ska jag ta fram lite fika och se om vi kan leka lite, jag och Nubbi medan Gullen sover. Sen ska jag spåna vidare på en idé jag har fått! 

Glada barn och tankar!

Idag har barnen varit riktigt glada. Ja, det brukar dom vara men lite extra idag :) Det värmer ett mammahjärta. Vi har fixat en hel del här hemma. Vi började dagen med att fixa klart i Nubbis rum. Blev hur fint som helst. Sorterade lite bland hans leksaker osv. Gullens rum ska jag förska ta imorgon om det hinns med. 

Har även köpt påskris idag när jag mitt i matlagningen kom på att vi saknade creme fraise till tacosen. Så det var snabbt ner till affären med bil och det blev en affären en bit bort då vi även behövde blöjor (dom är dyrare i affären här nere). Så nu har vi påskriset här hemma som bara ska pyntas lite innan det är klart!

Satt och funderade lite nu ikväll. På hur en del personer beter sig. Allt kretsar kring dom och dom bryr sig bara om sig själva och ser till sitt eget. Det är klart man ska se till sitt eget först, men man behöver ju inte skärma av helt. Blir så ledsen när jag tänker på det. Likaså verkar dom inte vilja se hur andra har det, hur andra mår, eller så är det helt enkelt så att dom inte vill se, för då blir det för jobbigt. 

Vi står nu inför en, enligt oss själva, väldigt stor och påfrestande tid som tar sin fart i början av april. Det kommer vara tungt och jobbigt både fysiskt och psykiskt. Även om jag är förberedd och kan ana vart det hela kommer leda, lever jag ändå på hoppet och kommer göra tills den dagen vi får ett svar! Och även om jag förbereder mig så mycket det bara går, och har försökt förbereda mig och ställa mig in på en viss sak, kommer det slå bort benen under mig om det inte blir det vi hoppas på. Jag kommer gå i sönder känner jag! Mitt hjärta kommer gå i tusen bitar och jag kommer gråta massor. Så känns det. Skulle det bli så att det blir ett bra svar så kommer jag jubla och vi kan andas ut. Men vi befarar det värsta, tyvärr!

Nu låter detta kanske som något fruktansvärt. Jag vet inte vad jag ska skriva om det. Vad man uppfattar som fruktansvärt är olika från person till person och alla upplever saker och ting olika. Jag kommer uppleva detta som något otroligt jobbigt. Sen finns det dom som har det värre, det finns alltid dom som har det värre. Men jag måste få känna som jag gör, och få uttrycka mina känslor på det sätt som jag tycker känns bäst! Låta det ha sin gång. Jag vill inte höra kommentarer som just, det finns dom som har det värre. Det vet jag om, men för mig är detta det värsta jag/vi går/gått igenom. Just nu/då. Jag mår inte dåligt i mig själv, men hela situationen är jobbig i sig, att inte veta, att ständigt oroa sig! Jag vill inte prata om det och berätta hur jag känner bara för att någon som frågar förväntar sig att jag vill det eller tror det ska få mig att må bättre. Men man kan ändå bry sig, visa att man finns där. För stöd är det jag önskar i allt detta. Och förståelse!! Från de som står oss nära eller finns i vår närhet. Jag vet att vi har det i en del människor, stödet! Sen finns det den delen som inte verkar se, som inte vill se, eller som inte verkar bry sig. Visst, alla är olika. Det kanske kan bero på att man inte vet, inte har kunskapen....jag vet inte. Sen finns det dom som tror att det är fritt fram i alla lägen när det gäller andra och dom tror dom kan "göra" som dom vill/känner/tycker. Men när det sen gäller dom själva så är dom väldigt noga med att det ska följas efter deras pipa. Det dom inte tänker på då är att dom kanske har gjort precis så mot andra, som dom själv inte vill ha det. Som man själv vill bli behandlad behandlar man andra! 

 Jag är sån som person att jag bearbetar saker inom mig, jag behöver inte prata om saker och ting. Ibland kan det behövas ja, men oftast inte. Det kan vara både på gott och ont. Men jag känner mig själv bäst och vet hur jag hanterar saker. Jag vet inte exakt hur jag kommer reagera i allt detta, men jag kommer blir ledsen många gånger, under hela processen, och även efteråt när allt är klart oavsett svar. 

En del av er som läser bloggen vet eller kan säkert ana vad det hela handlar om. Jag kommer säkert skriva om det i mer klartext, senare....när allt är klart! Jag vet iallafall vilka jag väljer att lägga energi på i framtiden, och vilka jag inte tänker lägga någon energi på! Vilka som kommer få mitt stöd, och vilka som inte kommer få det, om så behövs! 

Blev lite flummigt inlägg kanske, men det är tankar som finns i mitt huvud just nu! 

Godnatt!

Nymöblerat och fint!

Oj, bara idag har det varit inne ganska många på min blogg och kikat :) Kul!! Hade varit skoj om ni lämnade ett litet avtryck i form av en kommentar :) Men det är klart inget måste! 

Idag har vi varit flitiga. Barnen vaknade 06.00 i morse så då steg vi alla upp. Började med frukost och barnprogram. Sen började jag tvätta i tvättstugan. Sambon dammsugade och jag hann med att baka en kladdkaka, allt detta hade vi fixat klart innan klockan var 09.00. Ja, lite av tvätten var kvar då ;) 

När barnen sov middag satt vi och pratade om att vi var sugna på att fixa till det här hemma. Sagt och gjort, en stund senare var vi i full gång med att möblera om här i vardagsrummet och resultatet blev toppen! Mycket nöjda blev vi. Imorgon har vi lite fix i barnens rum som ska göras. Skulle behöva inhandla en stor matta till vardagsrummet, men det får bli när vi hittar en som vi tycker passar in! 

I eftermiddags åkte vi till barnens farfar för att fira hans födelsedag i efterskott! Det var trevligt och det bjöds på tårta, kakor och kaffe! Vi körde hem lagom till att barnen skulle sova och dom somnade gott i bilen och sover nu i sina sängar! Vi sitter här och njuter av vårt nymöblerade vardagsrum ;) 

Imorgon har jag lovat Nubbi att vi ska gå ut om vädret tillåter, så det är planerna så långt. Sen får vi se vad resten av dagen har att erbjuda!

Nu ska jag njuta vidare av det sista på kvällen, och njuta lite extra just idag av just livet! Jag påminner mig själv om att livet är en fin gåva som ska njutas av till fullo! Det kan snabbt ryckas bort utan att man själv har något att säga till om! Jag ska ta till vara på varenda en liten bit av livet och allt vad det innebär <3 

Godnatt! 

Blir så ändå!

Ja jag kan inte låta bli att skriva om olyckan, för just idag är det 7 år sen. Runt 13-tiden har jag för mig. Allt var så bra den dagen. Solen sken, precis som idag. Jag hade varit på en jobbintervju i Malmö och det var där jag var på väg ifrån när det hände. Jag körde av för att......ja jag kommer inte ihåg vad jag skulle göra där. Men jag tror, efter mycket funderande genom åren att jag skulle kolla kylaren ( den läckte lite ) och tanka. Men jag kom aldrig så långt. Jag blev påkörd av en lastbil rakt in i förarsidan. Sen var det svart. Eller mitt sista minne är när jag backar ut från parkeringen i Malmö, sen minns jag inget mer. Och jag kan ju säga att jag är ganska glad för att jag inte minns olyckan. Jag hade en period precis efter olyckan som jag ville komma ihåg och jag funderade över detta mycket, hur allt hade kunnat hända mm. Jag la skulden på mig själv och tyckte att allt var mitt fel. Det enda jag visste från olyckan var det vittnen hade berättat. 

Ja, det går helt enkelt inte att undvika att tänka på denna dag och det som hände. Jag är lyckligt lottad! Väldigt lyckligt lottad! Tänk så mycket jag gått miste om om jag inte överlevt! Helt otroligt! 

Jag är en tacksam människa! Tack för att jag fick leva! Tack för att jag fick en möjlighet till livet! 

TACK! 

Kväll!

Telefonsamtalen avklarade innan idag. Eller ett iallafall. Förskolechefen svarade inte så det blev till att tala in ett meddelande så får vi se när hon ringer tillbaka. Annars får det blir ett mail! 

Fick hem en bok om LCHF idag. Tänkte jag skulle läsa lite i den och se om jag kan få lite inspiration om nya maträtter mm. Har kikat lite i den redan och det ser lovande ut ;). 

Ja, har inte så mycket mer att säga. Ska ta fram boken och läsa lite. Är det någon som har några tips på vad jag kan skriva om så berättar gärna. Eller om det är något ni vill jag ska skriva om så hojta till. Har inte så många läsare men några är här inne och kikar var dag så :)

Godnatt!

Grattis lille Gullen!

Idag blir Gullen 8 månader <3 Grattis mitt lilla hjärta! Tiden går så fort så. Brukar säga det, tiden gick fort med Nubbi men med Gullen går det ännu fortare, om det nu är möjligt?! 

Varit och handlat nu på morgonen efter att vi lämnat Nubbi hos dagmamman. Köpte lite påskfjädrar som jag tänkte vi skulle sätta i ett litet påskris som inte är köpt än. Förra året köpte jag ett påskkris som var färdigt med fjädrar i. Kompletterade endast med lite annat pynt. Men detta året tänkte jag göra det själv, med fjädrar och allt! 

Hihi, nu hör jag hur Gullen har vaknat i sin säng och ligger och pratar för sig själv :) Ska gå in och ta upp honom nu. Sen blir det samtal, det ska sägas upp bilförsäkring och pratas med förskolechefen!

Bilen är såld!

Ja, nu ikväll fick jag sålt min bil. Satte ut annons på den i lördags och den gick idag, så det gick ändå hyfsat fort. Nu har vi en bil kvar. Vi klarar oss på en bil iallafall tills jag börjar jobba. Tills dess kommer sambon ta bussen till och från jobb. 

Imorgon blir det ett samtal till förskolechefen....IGEN! Trött på dagmamman nu och hennes resonemang och hennes hanterande av Nubbi. Så länge barnen håller sig inom "ramen" går det bra, men om något barn faller utanför den så blir det katastrof! Så nu är jag trött på detta. Trött på att få höra en massa tråkigheter var gång jag hämtar! 

Idag damp det ner ett brev i brevlådan. Ett brev vi väntat på ett tag nu. Blandade känslor inför det. Men nu är bollen i rullning!

Lite vårpepp! Känns som det kan behövas nu! 

Vitt!

Jo då, där fick jag för att jag undrade vart snöstormen tog vägen. Ingen snöstorm direkt men alldeles vitt överallt! Jaja, vi får väl hoppas att detta är den sista snön nu innan våren kommer för att STANNA! 

Vart tog snöstormen vägen?

Inte för att jag vill ha den eller saknar den på något vis, den får gärna hålla sig  väck! Det har iallafall blåst rejält både igår och idag här hos oss och säkert hos många andra också! Höll på att blåsa bort på väg till och från BVC med Gullen idag. På tal om det så såg allt bra ut med min lille prins. Han hade dock gått ner lite i vikt men det var inte så farligt. Det kan bero på att han varit lite svår med maten men också om han precis har ätit eller bajsat. 

Annars har det inte hänt så mycket mer idag. Fortsatt på tvättberget som vi haft. Det är nu äntligen klart och all tvätt är tvättad. Blev ju ingen tvättid i helgen då vi hade andra planer. 

Testade några magövningar innan idag, hade Gullen som hejarklack ;) Det ska tydligen stärka magmusklerna efter graviditet så jag tänkte testa det ett tag, kan ju knappast bli sämre. Jag känner ju att jag har noll muskler i magen just nu, så det behövs träning. Sen har jag väldigt ont i ryggen på morgnarna när jag stiger upp ur sängen. Är ganska säker på att det beror på otränade ryggmuskler så träning för ryggen hade nog också behövts. Ja, hela min kropp behöver träning. Känner mig som en fluffebulle just nu ;)

Har inget skoj att skriva om just idag så jag säger godnatt.......over and out!

Blåst hela dagen lång!

Usch vad det blåst idag, och blåser än. Ser just nu nyheterna och i Ystad är det värsta snöovädret. Det kommer väl hit också men än syns inget vitt till (hoppas dock att det förblir så). 

Fick några kommentarer på mitt inlägg om olyckan igår. Faktiskt mina första kommentarer någonsin :) Tack! Har ju inte haft bloggen så länge och inte många som jag känner har vetat om att jag har börjat skriva blogg. Men med tanke på allt som händer och som vi har framför oss kan nog detta vara en bra ventil, ett sätt för mig att dels dokumentera det som händer men även dela med mig av det som jag känner jag vill dela med mig av. Jag gillar att skriva och jag kan ibland vara väldigt noga och detaljerad, och det kan vara bra ibland om det är något speciellt som man skriver om. 

Idag har vi hållt oss inne. Fy vad det blåst idag. Jag var ute en runda nu ikväll och höll på att blåsa bort. Musiken i lurarna överröstades av vinden och då hade jag ändå ljusnivån på musiken ganska högt ;) 

Imorgon är det dags för BVC med lilleman. Vi var ju där förra veckan för en kontrollvikt, som visade uppåt och då tog vi även längd och huvudomfång så vi får se om hon gör det imorgon också. Vi ska iallafall prata om maten och hur det går för Gullen med det. 

Nej jag har inget mer att skriva om just nu så då säger vi väl godnatt!

7 år till helgen!

Vilken hemsk bild va?! Varför lägger hon upp en sådan bild undrar ni?! Hon måste vara galen! Ja det är jag kanske?! Men denna bild, tro det eller ej, har varit lite av en påminnelse av hur skört livet är och hur viktigt det är att uppskatta det man har i livet!

För snart 7 år sedan satt JAG i den där bilen. Eller när denna bilden togs var jag på intensiven i Lund! Det  var jag som körde bilen och jag var ensam, tack och lov! Det gick FORT och jag minns ingenting från olyckan. Jag kommer inte ihåg varför det hände, men jag har allteftersom bildat mig en egen uppfattning om hur det skulle ha kunnat gått till. 

Jag tänker inte gå in på detaljer eller beskriva eller förklara en massa om detta. Det var längesen det hände och jag är idag välbehållen och jag LEVER! Men....det hade kunnat gått väldigt illa. Läkaren sa att jag måste ha haft änglavakt för jag borde inte ha överlevt! Rullstolsbunden eller omkommen var det som var aktuellt vad gällde diagnos. Men så blev inte fallet och ingen är mer tacksam än JAG! 

Även om jag sitter här idag och mår bra, så har det inte varit lätt under vägens gång tillbaka! Jag kommer knappt ihåg den första tiden på sjukhuset efter olyckan, har endast små luckor som jag minns. Jag minns inte alla som kom och hälsade på mig, bara en del av dom. All smärta mm.

Efter sjukhusvistelsen väntade rehabilitering på många vis. Det är heller inget jag tänker skriva om då en del av den tiden var väldigt jobbig och än idag kan jag känna hur påfrestande den tiden var, och jag tycker att det är en ganska privat sak i sig! Detaljerna delar/har jag delat med mina närmsta! Det tog ändå ganska lång tid innan jag var tillbaka på banan helt. Besvikelserna var många och en del planer jag hade innan olyckan gick i stöpet i och med det som hände och all rehabilitering! Så klart är det ju inget om man tänker på hur det kunde ha gått. 

Jag är iallafall EVIGT tacksam över att jag sitter här idag. Det hade INTE varit möjligt om jag inte haft de människor runt mig som jag haft! Läkare, all personal på sjukhuset, rehab-personal, min fina familj och mina vänner! Ambulanspersonalen var/är mina hjältar! Men det finns en person som är lite extra hjälte just för mig. En man jag inte kände, som höll min hand i bilen i väntan på ambulans! Jag minns dock inte att han satt med mig i bilen och när han dök upp på sjukhuset efter olyckan visste jag inte vem han var! Hade det inte varit för honom hade jag absolut inte suttit här idag, möjligtvis i rullstol! Så stor var hans insats och han räddade mitt liv! Tänk, en helt främmande person som inte tänker på sin egen säkerhet, som gör ett hjältedåd enligt mig! Jag finner inga ord! 

Jag väljer att inte skriva om detta på årsdagen då det lätt kan bli lite mycket kring det då. Det räcker att det finns i mina tankar den dagen och jag känner att det räcker med det! Jag mår bra idag och har endast lite känningar i ena ljumsken av det som hände. Jag har inga problem att prata om det som hände, men såklart sitter det ändå hårt fastätsat i minnet och det är en del av mig och kommer alltid vara. Jag fick en andra chans här i livet och den håller jag väldigt hårt i! 

Älskade barn!

Mjuka kinder, små händer, tio fingrar, tio tår.

Att möta din blick för första gången, den vackraste blicken i de vackraste ögon jag någonsin skådat. 

Ögon som ser dagens ljus för allra första gången, plirande och sökande. 

Att hålla dig nära, nära hjärtat ger dig lugn. Det är någonting där som känns bekant.

Den sanna kärleken är född, en kärlek som är större än allt annat. Band som ej går att bryta, som länkar oss samman för evigt. Ett mirakel, mitt mirakel. Tankar som söker ett svar på frågan, hur gick detta till?! Hur kunde du, lilla knyte, få mina känslor att sättas i gung. Nya känslor, underbart nya känslor i mitt inre. Jag är överväldigad, jag överväldigas av dig och de känslor som bubblar inom mig. 

Jag ser på dig, ser på dig dagligen. Mina tankar finns alltid hos dig, med dig, för dig......jag tänker, du fyller mina tankar, mitt sinne. Vad vet jag om kärlek?!........Allt. Vad visste jag om kärlek innan?!......Inget. Idag vet jag, då visste jag inte. Du har lärt mig, du har gett mig kärleken. Dagarna passerar, tiden går fort. Mitt barn, du växer dig större för var dag som går. Jag ser och jag lär, jag följer världens mest otroliga utveckling, DIN utveckling......den är unik, DU är unik. Jag ska följa dig så långt det bara går......till världens ände, så långt mitt liv räcker! Jag ska hålla dig nära, tätt intill och berätta för dig hur värdefull du är. Jag ska tala om för dig hur älskad du är och hur du genom din vackra existens fyller mitt liv med det mest dyrbara som finns, kärleken till just DIG mitt barn. Vad vore jag utan dig, mitt älskade barn......Ingenting! Du gör mig till mig, sen den dagen du kom har du format mig till den jag är idag, jag har blivit mamma, just DIN mamma, och jag är fylld av en stolthet utan dess like. Du är mitt allt, mitt älskade barn. Jag älskar dig SÅ otroligt mycket, du mitt underbara barn!

Ensamtid och lite shopping!

Oj, jag la ut länken till bloggen på Facebook igår och antalet läsare ökade drastiskt. Kul! Får se om det håller kvar vid det antalet, annars skriver jag väl för tråkigt ;)

Idag lämnades barnen hos sin farmor och sambon åkte iväg på sitt håll för att fixa min lilla bil som vi ska sälja. Jag åkte till Burlövs center, ENSAM! Det ni, det var inte igår jag shoppade utan barn. Menar inget illa om shopping med barn, men det är inte det lättaste att shoppa när barnen är med. Man har inte den tiden att kunna gå och strosa och ta den tid man vill och behöver. Eller som jag idag, hittade ett par stycken olika örhängen som jag inte kunde bestämma mig för vilka jag skulle köpa, vilket resulterade i TRE vänder in i affären innan jag beslutade mig för att köpa ett utav dessa paren ;) Det hade det aldrig funnits tid till om man hade haft med sig barnen ;) Så jag njöt av att gå ensam och titta i affärer. Det blev lite shopping, inget större men det räckte :) Hade dock inte planerat att köpa något.

Nu sitter vi här och väntar på att personen som skulle köpa min bil ska komma, eller inte?! Klockan är över 22.00 och ingen har hört av sig än eller dykt upp. Vi bestämde en tid först som dom inte kom på. När vi sen ringde och frågade vart dom var hade dom precis då börjat köra :O Men hallå, man kan väl höra av sig och säga att man blir sen, och fråga om det är ok?! Dom körde från Varberg så det tar ju ett tag. Dåligt tycker jag. Men det är fler som visat sitt intresse och som vi skulle kontakta om dom som skulle komma nu, drog sig ur på något sätt! Vi får väl se hur det slutar!

Godnatt!

Dessa blickar!

Utbrott.........
Ja, det var precis vad sonen min fick idag när vi var ute. Det började med att jag sa nej till att han skulle ta med sig ett hopprep som inte var vårt från sandlådan här nere. Och ojojoj vilket liv det blev, hela hans värld rasade samman. Han skrek nått så in i. Jag gick en bit och han stod kvar och skrek! Sen fick jag hämta honom och satte honom i vagnen. Han fortsatte skrika och jag lät honom vara då det oftast fungerar bäst, att låta honom skrika istället för att säga, nej Nubbi, skrik nu inte mm mm. Men han fortsatte skrika. Han skrek mer eller mindre hela vägen bort till lekplatsen. Då tystnade han ett tag och lekte vid ett leksakståg. Sen skulle vi bygga sandslott och då var det något som inte blev som han ville eller som han hade tänkt sig och då började han skrika igen. Han grät men det kom inga tårar. Jag försökte ALLT, gav honom spaden, lät honom vända på spannen så vi fick till ett torn, bytte plats på spannen mm, men inget fungerade utan han bara skrek. Bredvid oss på en bank satt en farmor/mormor med sitt barnbarn och fullkomligt stirrade på min son.

Min son gick bort till rutschkanan och la sand på den och rörde runt lite med en pinne och började skrika för fullt igen när något gick snett (vad det var vet jag inte). Jag gick fram och frågade honom vad det var men han skrek då ännu mer. Det kom då även ett par med en pojke/flicka (tittade inte så noga på andras barn som tydligen dom gjorde på MITT). Dom pratade med sitt barn men slutade plötsligt upp när min son började skrika och fullkomligt stirrade på honom, på ett sådant sätt som att det var så hemskt att man tydligen måste sluta prata och glo?! Till slut tog jag min son, satte honom i vagnen och gick därifrån, med farmor/mormorns och parets blickar i ryggen. Sonen min skrek mer eller mindre hela vägen hem och blev helt ifrån sig när vi gick in.

En sak jag inte förstår är varför folk ska stirra så?! Har dom aldrig sett ett barn som är argt?! Det är som om allt stannar upp och dom bara måste glo!! Varför?? Jag hade aldrig stirrat ut någon annans barn så. Dessa dömande blickar. Jag kunde riktigt se hur dom tänkte. Hade jag inte haft fullt upp med att försöka få min son på gott humör och avleda honom från det som gjorde honom arg, så hade jag sagt till dom och frågat vad dom glodde på!! Eller snarare snäst åt dom.

 Dom tänkte säkert:" Vilket bortskämt barn hon har. Det borde hon sätta stopp för för annars får hon ett helvete när han blir större"! Det har jag  fått höra från så många andra! Men det dom inte vet är att vår son inte kan prata trots sina 2,5 år, inte ett endaste ord säger han, han kan inte göra sig förstådd med ord. Han gör sig förstådd med en del gester och visar vad han vill i hemmet, men inte mer än så. Det dom inte vet är att vi, hans föräldrar, dagligen kämpar med att få till en kommunikation med vår son. Det dom inte vet är hur otroligt hjärtslitande det är för en förälder att inte kunna förstå sitt barn när kommunikationen inte fungerar och barnet inte kan prata. Dom vet heller inte att vi dagligen oroar oss för framtiden, för vår son och hur allt ska bli. Dom vet heller inte vad just vi som familj delar och går igenom. Dom vet inget av det vi vet. Därför har dom heller ingen som helst rätt att stirra ut min son, blickar som förutsätter att han "bara" är bortskämd eller trotsig. Visst, så kan det vara, eller inte. Vad vet dom om det?! Vi, hans föräldrar vet så mycket mer om VÅR son än vad dom gör! Dom vet ingenting!
Dom vet heller inte att vår son är den mest underbara lilla pojke, med en egen personlighet. En gosse full av liv, glädje och skratt, HELT UNIK på sitt sätt! Så döm ej före du vet och har sett hur det verkligen är. Det som du tror är på ett visst sätt, kan vara något helt annat i verkligheten!

Kampen mot Hulda!

Ja! NU är det dags att ta upp kampen mot Hulda på allvar! Hulda har inkräktat länge nog och ska nu bort! Avhysas! Frågan är nu bara hur jag ska gå till väga för att börja denna kamp?! Köpte på mig en bok om LCHF idag. Får väl se om det kan finnas några bra tips i den. Då jag förstått att det är mer fett i den dieten/kosten så kan det vara mindre bra för mig då min mage oftast reagerar negativt på fet mat. Men det är värt att kolla upp iallafall och kanske testa, om inte allt så något. Jag har väl egentligen inte tänkt att jag ska gå efter någon speciell diet. Men jag måste få bort allt socker! Allt onödigt onyttigt. Sen vet jag inte om det är bra att inte äta några kolhydrater alls. Finns ju hyfsat bra sådana också.

Motion ska jag också försöka få in. Undrar om man börjar med en pw på cirka en timme om dagen, utan att ändra kosten något nämnvärt. Ja, bort med allt socker då ju och minska på kolhydraterna. Men annars äta som vanligt. Hmm, ja jag vet inte. Jag vet iallafall att Hulda måste bort! Jag måste ta tag i henne och förgöra henne!! För Hulda ska inte få vara en del av mig längre!!

Tänker inte skriva som alla andra!

Överallt läser man på bloggar att alla klagar på att det har kommit snö i mitten av mars. Så jag tänker inte skriva likadant och klaga. Visst, det är tråkigt men vad kan man förvänta sig av mars månad?! Det är den månad då vädret går upp och ner och ena dagen kan det vara strålande sol och dagen efter halv snöstorm. 

Iallafall, nu blev det lite skrivet om snön ändå, fast att jag inte ville det ;) 

I veckan har inte hänt så mycket. Jag hade tänkt att vi skulle gå på babyrytmiken idag men Gullen sov så gott. Han har ju börjat vakna på nätterna nu och är jätte ledsen och skriker. Nubbi hade samma period men hans var snäppet värre! Det började med att han vaknade natten mellan tisdag och onsdag och var i princip vaken hela natten, med endast ett par sömntillfällen. Kan ju säga att jag var ganska sliten igår kväll :P Samma visa inatt då men han vaknade redan på kvällen men somnade hos sambon när jag var inne i duschen. Sen sov han ett bra tag men vaknade sen under natten. Han har båda dessa nätterna fått sitta upp hos mig och han har varit jätte trött men när han börjat slumra till har han blivit ledsen. I tisdags natt trodde jag det var magen. han hade inte bajsat dagen innan och på onsdags morgonen kom det ett lass med väldigt hårt bajs (ursäkta detajerna). Men nu vaknade han inatt igen så det kan vara annat, antagligen drömmar. Men vi har istället lyssnat lite på barnvisor här hemma :) 

Nej, nu ska vi äta lite här och sen ska jag kolla lite i Gullens garderob. Där ligger nämligen saker som han fick när han döptes som vi inte tittat på på VÄLDIGT länge. Där är lite kort osv, så ska titta igenom det. Givetvis har vi tittat på det när vi fick allt, men jag vill gå igenom det igen och se om det ska ligga kvar eller flyttas till ett annat ställe. Jag sparar alla kort osv, såklart! Ska även se om vi kan få gjort ett handavtryck eller fotavtryck i gips som Gullen fick när han döptes. Han fick två olika kit och sen hade vi köpt ett i Ullared när vi var där i somras, så vi har tre nu ;) Får dela upp det lite. 

Nej, lunch var det här ja! 

Minnen!

BVC-besöket gick fint. Gullen hade till och med gått UPP i vikt :O Fungerar inte så bra att väga de små på vår väg här hemma. Jag vägde honom ett par gånger här hemma även idag och fick olika resultat varje gång. Men iallafall, det var skönt att veta att han inte gått ner. Hans kurva hade dalat lite den senaste tiden men det trodde bvc-sköterskan berodde på att han är mer aktiv nu. Det kan ju säkert stämma och även om han inte kryper eller går så är han aktiv på andra sätt. Fick lite tips på hur jag ska få i honom maten så det ska jag testa. Ikväll fick jag faktiskt i honom det vi åt, korv stroganoff! Det gillar han men mest riset och såsen. Vi har sen innan tid för 8- månaderskontroll nästa vecka så den behöll vi. Hon tog vikt, längd och huvudmått idag när vi ändå var där. Blir väl det nästa vecka också och så ska vi prata lite om hur det har gått med maten. 

Annars har det inte hänt så mycket idag. Vi var ute en stund innan BVC och en stund efteråt. Nubbi skämde ut mig inne på centrum här i byn ;) Alltid lika skoj ;) Gullen har haft en dålig dag idag. Varit mycket gnäll och tårar och inget har riktigt passat. Men nu sover han gott och vi hoppas han får en bättre dag imorgon. Kan ju vara tänderna som spökar, eller förkylningen. Inte så konstigt om han är ledsen då!

Satt in lite foto nu ikväll i Gullens bok. Jag satt och läste igenom den lite och tänkte på alla olika tillfällen som boken tar upp. De som har varit och de som kommer att komma. Jag minns förlossningen som igår och de minnena är väldigt starka än idag. Dom säger ju att dom bleknar med tiden, och det gör dom. Det gjorde dom med min första förlossning och även med den andra. Men ändå så kommer man såklart ihåg dom väldigt väl. Men den andra förlossningen var mer intensiv och då visste jag hela tiden vad jag hade framför mig. Var jag vid ett skede så vet jag att jag vid det tillfället tänkte; Åhh nu kommer det där snart ;) Så tänkte jag inte hela tiden, men vid några tidpunkter så gjorde jag det! Det är magiska ögonblick, och det största är ju såklart när bebisen kommer ut och upp på magen!

 Ska skriva ner alla foto vi behöver lite här och var så vi inte glömmer det nästa gång vi framkallar. Det känns som det alltid är något foto som vi skulle ha tagit kopia på eller behöver någonstans. 

Nu ska jag fortsätta fönstershoppa på nätet och drömma lite innan jag ska sova!

Äntligen....

.......har jag sorterat klart alla foton. Phuu, det tog sin lilla tid. Blev inget igår utan jag satte mig ner nu under förmiddagen när Gullen sov och Nubbi tittade lite på Phineas och Ferb. De flesta korten låg i hyfsad ordning men lite hoppande blev det. Nu är dom iallafall sorterade och klara att stoppas in i fotoalbumet :)

Pratade med BVC i morse angående Gullen och hans vägran till mat. Han äter ju absolut inte mat såsom burkmat och ytterst lite hemmalagad mat, men ersättning, välling och gröt går bra. Nu vägde jag honom lite provisoriskt häromdagen på vår egen våg och enligt den väger han mindre än vad han gjorde sist vi var på BVC och vägde honom :/ Så efter ett snabbt samtal med BVC nu idag så bestämde vi att vi ska kika inom i eftermiddag för att ta en kontrollvikt, och även prata lite om maten! Får ta Nubbi med mig för han är hemma idag. Men jag tänkte att vi ska gå ut en runda i eftermiddag när båda  gossarna sovit middag, så kan vi gå en runda först och sen går vi till BVC direkt efter det!

Semesterplaner och fotosortering!

Ja, jag sitter och drömmer lite. I sommar vill jag gärna att jag och min lilla familj hittar på lite saker, iallafall mer än vad som blev av förra sommaren. Förra sommaren var jag höggravid och hade precis fått reda på att jag hade graviditetsdiabetes. Vi gjorde inga direkta utflykter. Jo, vi åkte till Ullared i mitten på juni där vi hade hyrt stuga :) Det var trevligt. Vi hade också planerat in en tripp till Folkets Park i Malmö, men just den dagen bestämde sig Gullen för att titta ut ;) Hehe söta gossen. Så det blev till att snabbt planera om och ringa hem barnvakt mm. Sen när Gullen var född och vi väl kommit hem blev det inga andra storslagna planer. Vi njöt mest av tiden med det nya lilla tillskottet i vår familj och försökte komma in i lite nya rutiner som tvåbarnsfamilj :)

Men, i sommar är jag inte gravid och då vill jag att vi kommer ut på lite saker och inte "bara" är hemma hela sommaren. Det är väldigt mysigt att vara hemma, men vi kan gott se lite annat också. Så jag ska skriva en liten lista på ställen/saker vi skulle kunna göra i sommar, så får vi se vad vi hinner med och om vi tar alla sakerna, det är inte säkert.

Nu ikväll ska jag även börja sortera fotona som kom i fredags. Gud vilken hög det blev. Dom var uppdelade i fyra pappersfack. Så dom ska jag först sortera så dom hamnar i rätt ordning och sen ska dom in i fotoalbumet!

Ja, måndag imorgon då. Jag hinner inte med. Känns som jag alltid säger att tiden går för fort, men den gör ju det. Veckorna rusar förbi och jag fattar inte hur dom kan gå så fort?!

Vad har vi mer gjort idag. Efter att Nubbi vaknade tog jag fram lera och skulle se om jag kunde mjuka upp den lite. Har för mig att jag hört någonstans att man kan slå lite vatten i leran om den börjar bli torr, så blir den mjuk och smidig igen. Men jag tyckte mest den blev kladdig och färgade av sig :/ Testade bara på en färg. Men Nubbi tyckte inte det var speciellt spännande idag. Så jag plockade fram lite målarböcker och kritor för att se om han ville rita och färglägga lite. Det tyckte han var mer intressant och ritade på för fullt i en av sina målarböcker :) Jag hjälpte till lite och målade jag med ;)

Sen blev det tidig middag idag. Eller ja, tidigare än vanligt. Vi åt redan kl.16.00. Normalt brukar vi äta mellan 17.00 och 18.00. Men det var så skönt att ha det avklarat tidigare och vid 18.00, då vi normalt äter eller står och plockar undan mat och disk, så satte vi oss ner vid köksbordet och drack kaffe och åt en liten kaka :)

Nu sover gossarna och jag ska snart duscha. Godnatt!

Helgen!

I fredags blev det en tur till Malmö igen. En tur till barnens farmor för att äta pizza och dricka kaffe :) Ja, Nubbi och Gullen drack inget kaffe! Nubbi fick lite fredagsgott och Gullen fick hålla sig till det han brukar äta då han är så liten. 

Igår hade vi en hemmadag. Jag tvättade på morgonen och förmiddagen gick fort. Efter att gossarna sovit middag tog vi bilen och styrde mot Järavallen. Men fyy vad det blåste. Vi gick aldrig av eftersom vi var lite sent på det och ville hinna bort till Center Syd innan dom stängde. Men eftersom det blåste så in i norden så sparade vi Järavallen till en annan dag. Vi körde iallafall förbi då vi inte visste exakt var det låg. 

Inne på Center Syd hade vi bestämt att vi skulle försöka hitta en Carsplansch till Nubbi. Vi hittade en på Gallerix som vi köpte. Sen gick vi inom Lindex också. Jag satt häromdagen och kollade på kläder till barnen på nätet och hittade en Carströja på Lindex ( han är tokig i Cars ;) ). Dagen efter visade jag den för Nubbi på datorn och han log direkt han såg den. Så vi gick dit igår för att kolla om dom hade den i butik också, vilket dom hade :) Så det blev en sån till Nubbi och såklart fick Gullen också något. Det blev en Bamsebody och ett par svarta mjukisbyxor till honom :) 

Efter rundan på Center Syd gick vi över till Ica maxi där vi pantade burkar och handlade lite. Det ekade tomt i kylskåpet där hemma så det var dags att fylla på lite. Innan vi körde hem åkte vi inom Max och köpte mat. 

Väl hemma när jag skulle lyfta upp Gullen ur bilstolen och ta av honom ytterkläderna märkte jag att han var väldigt varm :( Tog tempen direkt på honom som visade 38,8 grader :O Stackarn. Fick i honom Alvedon och sen packade vi snabbt upp det som behövde komma in i kyl och frys och sedan åt vi. 

Gullen fortsatte att ha feber under kvällen. Han hade ingen feber tidigare under dagen, men han var allt lite hängig. Båda gossarna är ju ganska så förkylda. Men febern slog till under vår runda ute. Tog tempen lite senare och då hade den sjunkit till 38,2 grader, så Alvedonen tog inte bort febern direkt :/ Efter lite välling, ny blöja och mys somnade han gott. När jag sen kollade innan vi gick och lade oss så hade han 38,5 i temp. Men då sov han gott så jag ville inte väcka honom för att ge honom Alvedon igen.

I morse när han vaknade var han feberfri och han osv bra under hela natten, så nu hoppas vi att det bara var något tillfälligt och att det inte kommer tillbaka igen!

Nu sover gossarna middag och vi sitter här och ska chilla ;) Ska försöka komma på något att hitta på i eftermiddag för att stilla Nubbis spring i benen och klåfingrighet ;) 

Trött!

Ja det har varit en bra dag idag med många turer med bilen. Tycker mest synd om lille Gullen. Han har jag fått dar med ut fyra gånger idag. Först när vi skulle lämna storebror hos dagmamman, sen iväg till MVC, sen en runda när vi skulle hämta storebror och sist en vända till Malmö. Stackarn har inte fått någon längre sov stund idag. Men imorgon blir det en hemmadag bortsett från en eventuell promenad om vädret tillåter. Idag har vädergudarna varit ovänner känns det som, för som det har blåst idag. Det blåser än och jag hör hur vinden viner runt husknuten. 

Har ont i magen och har haft det nu ett tag, speciellt på kvällarna och då uppe i diafragman. Men även i hela magen.den senaste tiden. Får väl kolla upp det om det inte går över. Funderar på om det är magkatarren som är tillbaka. 

Nej nu ska jag sova. Trött efter en fullrulledag!!

Vad är det för fel?

Ja det kan man ju undra. Kom idag till dagmamman och skulle hämta Nubbi. Fick då reda på att hon skickat hem en annan pojke där som fått diarré. Hans mamma låg hemma redan med diarré och kräkningar?! Visst man kan bli sjuk, men är det bara jag som tycker man håller sina barn hemma då? Eller sitt, för dom har bara ett. Och sen hade mamman kommit och hämtat pojken och berättar att hon precis innan hon kom hade kräkt hemma?! Jaha, men kunde inte pappan hämta då? Nä, då ska mamman komma dit och gå in i huset och hämta pojken när hon precis kräkt :O Fy fan vad äckligt alltså. Visst, pappan kanske jobbade. Men om man nu är så sjuk att man måste lämna pojken hos dagmamman så kanske man ska fundera på att ha honom hemma och att pappan i så fall är hemma och tar hand om pojken. Ja, folk tycker säkert att jag resonerar helt fel och ologiskt, men det skiter jag i. Det kan mycket väl vara så att jag inte vet vad det är för regler när det kommer till magsjuka och lämna barn hos dagmamma/förskola, men JAG hade ALDRIG lämnat barnen om jag själv legat dålig. Då hade sambon varit hemma och varit pappaledig eller något. Det har alla möjlighet till såvida man inte länsat alla sina dagar. Man kan gott tänka lite på mer än sig själv någon gång. 

Och den där pojken är ju alltid så j***a närgången på Nubbi och ska alltid ha de sakerna som Nubbi har och ska pilla och hålla på med honom, så det är bara till att hålla tummarna för att vi inte får skiten här hemma nu. För OM det blir så, så ska jag vara den FÖRSTA som talar om för den där mamman, att gör dom så igen så kan ju HON komma hem till oss och torka bajs och kräk!!!! J***a kärring!!!!

Natt!

Ja, då var det natt då. Och jag sitter uppe som vanligt. Nu är sambon också förkyld så nu väntar jag bara på att jag också ska åka på det. Tradigt detta är. Gullen har varit snorig ett tag men det är mycket bättre och det kan ha varit p.g.a. tänderna. Nubbi blev förkyld nu i helgen, så jag vet inte om det var en förkylning Gullen hade eller om det var tänderna. Var det förkylning har han med största sannolikhet smittat Nubbi. Eller så har Nubbi fått det hos dagmamman. Där är alla snoriga tycker jag och dagmamman själv hade varit förkyld under sin ledighet förrförra veckan. Usch!! Jaja, jag känner mig lite konstig i halsen och när jag andas så jag räknar med att jag är smittad. 

Jag satt med fotona igår kväll och en bit in på natten men blev inte klar. Fortsatte en stund idag och gjorde det sista fixet ikväll innan vi skickade iväg fotona för framkallning. Det blev ca runt en 360 foto som ska framkallas. Vi måste bli bättre på att framkalla foto alltså ;) Men det ska bli skoj att se när dom kommer :)

Nej nu ska jag krypa ner under täcket! 

Tyst!

Det är precis vad det är här hemma nu. Nubbi är lämnad hos dagmamman och Gullen sover. Han somnade i bilstolen på väg hem så jag lät honom sova vidare. Han vaknar nog snart. Det där med hans sömn  blir alltid lite lidande de dagar Nubbi är hos dagmamman. Gullen brukar sova någon gång mellan 10.30 till 12.30 ca, det beror lite på hur trött han är. Men ibland hinner han inte äta lunch innan han somnar och då blir det stressigt innan vi ska hämta Nubbi. Och som nu när han somnar i bilen och sover en stund när vi kommer hem brukar han somna lagom precis innan vi ska köra och hämta Nubbi. Ja det är svårt att få ihop. Men vi gör så gott vi kan, så klart!

Får se vad dagen har att erbjuda, antagligen inget speciellt förutom det vanliga.Jag började iallafall dagen med att äta enligt mitt gamla kostschema som jag köpt. Det är nog det enda som jag provat hittills som fungerat. Men frågan är om det fungerar nu som det gjorde då, och jag har lite fler kg att gå ner?! Återstår att se. Borde ju göra det tycker jag. Ikväll ska jag framkalla foto tänkte jag. Har inte framkallat sen oktober månad tror jag och det blir en hel del foto! Har en del extra foto som ska framkallas som vi behöver till lite speciella projekt! 

Nej, nu ska jag vika tvätt!

Vem är jag?

Ja, vem är jag? 
Hmmm, jag är mamma, sambo, jag är Therese...............hmmm......

Är det det enda jag är? Inte för att det inte är bra nog, för det är det och det är fantastiskt. Men vem är personen och individen Therese? 
Ibland känns det som jag har tappat bort mig själv. Nu vill jag inte låta som en del andra som beklagar sig över att dom förlorat sin identitet sen dom fick barn och gifte sig mm. Det är inte det jag syftar på. Men ändå, jag kom att tänka på det idag. Vad gjorde jag innan jag blev sambo och fick barn?! Vad tyckte jag om att göra?! Hade jag inga intressen alls?! Jo, det fanns ju faktiskt saker som jag tyckte om att göra och visst har jag haft intressen en gång i tiden. När jag funderade över det idag så kände jag väl att mina tankar på mig själv är väldigt få, jag lägger inte mycket tankeverksamhet åt mitt eget, mig som person. Jag har ibland sagt att det känns bl.a som att kroppen är i vila sen barnen kom. Ni vet, man går upp i vikt och en del av dom kilona stannar kvar efter att bebisen är ute och man tappat det första. Men sen sitter de där envisa graviditetskilona kvar och dom försvinner minsann inte av sig själv!! Nu klagar jag absolut inte på det för jag har fått två underbara barn och det är bara jag själv som kan göra något åt min vikt. Men jag har ärligt talat inte gjort något. Jag har låtit kroppen vara och......bara varit. Jag har inte brytt mig, har gått i samma kläder och vill inte köpa något nytt för jag tänker att det är bara onödigt att köpa nya kläder nu, för jag ska ju gå ner i vikt och då kan jag lika bra vänta med att köpa nya kläder tills jag är smal?! Så har jag tänkt nu sen jag fick mitt första barn och tänker fortfarande efter mitt andra barn. Och det är som sagt ett tag sen mitt första barn föddes. Men jag bara flyter på. Bryr jag mig inte, tänker jag? Jo, jag bryr mig. Men jag har urusel motivation och en heldålig självdisciplin! Åtminstone när det kommer till vikten!

När jag sen funderade vidare på vad jag tycker är kul att göra så har jag inga svar. VAA?? Hur kan detta komma sig tänker jag. Något måste jag väl tycka om att göra och tycka är kul?! Jo, jag tycker om att vara med mina barn, det är kul! Men så tänker jag: Therese, det är klart du tycker om att vara med dina barn, men något mer måste du tycka är skoj och som du gillar att göra?! Men nej, jag kommer inte på något. Men så har det nog varit lite redan innan jag blev sambo och mamma och allt det där. Visst, jag hade intressen osv förr, men dom har sakta men säkert tynat bort och avtagit efter hand. Varför? Det vet jag faktiskt inte!

Jag tycker om att sjunga och sjöng i kör för ett antal år sedan. DÄR, där har jag ju faktiskt EN sak som jag gillar att göra!! För ett par veckor sedan fick jag en ypperlig chans att börja sjunga i kör igen, och jag kände verkligen att detta skulle jag kunna göra! Men sen började jag tänka: Jo men det är på en så dum tid. 19.30 till 21.30. Det är precis när man har alla kvällsbestyr hemma och barnen ska nattas mm. Nej, men jag avvaktar nog ett tag då, jag får ta det senare. Men jag ska dit......NÅGON gång. Men nu har det gått ett litet tag och jag har fortfarande inte kommit iväg. Kommer jag någonsin ta mig dit?! Ja, det kan man ju undra! 

Så, vem är nu Therese då? Om man bortser från sambo och barn, vem är då JAG?? 

Ja du, det får jag nog fundera på ett tag!!

Söndag med SOL, förkylning och snuttejakt!

Hej!

Nubbis kräk höll sig bara till en. Skönt! Antagligen var det så att det var hostattacken som framkallade kräkningen, för när han sen somnat om så sov han hela natten. I morse var han pigg och glad, men väldigt förkyld med en näsa som rann stup i kvarten. Hosta har han också men den kommer "bara" i omgångar och är som tur är inte så kraftig. Vi hoppas att det förblir så för det är inte kul med envis och långdragen hosta!

I eftermiddags tog vi gossarna i vagnen och gick till Center Syd. Vi gick inom Ica Maxi för att handla lite smått. Nubbi fick springa av sig lite och han uppmärksammade genast leksaksavdelningen ;) 
Han ville gärna fingra på allt och gärna testa sakerna, så vi fick ha lite extra koll ;) 
När vi var klara där gick vi över till Center Syd och fönstershoppade. Halvvägs in där upptäckte vi att Nubbis snutte var borta :O Den lilla snutten är ytterst viktig för Nubbi och det räcker med att den ligger i tvättmaskinen för att bli ren för att han ska bli ledsen och sakna den. Så bara tanken på att den skulle vara borta helt fick oss att bli oroliga för hur vi kanske skulle behöva tackla en kommande natt utan älskade snutte!! Sambon begav sig tillbaka in på Ica Maxi för att leta. Jag var helt säker på att han hade haft den med sig in där så vi kunde utesluta att han tappat den på vägen dit. Efter en stund ringer sambon och säger att han INTE hittar snutten! Jag frågade om han frågat personalen om dom fått in en snutte, och det hade han men dom hade inte sett eller fått in något :O Ja, alla som har barn med en egen snutte kan säkert föreställa sig vilka tankar som flög genom mitt huvud just då! Snutte är något mycket värdefullt för ett litet barn, en enorm trygghet och det går bara inte att bli ev med den och den går ABSOLUT inte att ersätta på något sätt. Tro mig, vi har försökt med en exakt likadan kanin ( Nubbis snutte är en kanin) men ICKE! 

Iallafall, vi la på luren och sambon skulle gå en sväng till. En stund senare rigde jag tillbaka till sambon för att fråga var han lagt 10 kronorna som vi skulle ha till den "mekaniska" Blixten-bilen på Center Syd, och då säger han att han hittat snutten!!! Lycka :) Den hde tydligen hamnat i ett berg av basketbollar på leksaksavdelningen. Nubbi hade varit där och börjat plocka fram några basketbollar och antagligen lagt snutten där och när sambon börjat plocka tillbaka basketbollarna hade den gömts undan där eftersom sambon inte sett den då. Vilken tur att vi hittade den. 
Sambon kom tillbaka till Center Syd och Nubbi fick åka Carsbil, men han gillade det inte utan ville snabbt ner. Det gick bra att sitta i den när den var stilla men när den rörde sig blev den läskig ;) 

Eftersom dom inte hade de blöjor vi var ute efter på Ica så tågade vi över till Willys efter att vi varit på Center Syd. Sen styrde vi vagnen hemåt igen. 

Efter middag och undanplockning, nattade barn mm så sitter vi nu ner i soffan. Ska snart ta den obligatoriska dagsduschen innan jag hoppar i säng! Imorgon är det måndag igen och vi har inget planerat. Eftersom Nubbi är förkyld håller vi oss hemma. Blir det fint väder, som dom sagt att det ska bli så blir det troligtvis en tur ut under eftermiddagen så vi får lite frisk luft och solsken på oss :) 

Blev ju en lång PW igår kväll och fy vad det blåste! Känns att man bor nära havet, eller ja, hyfsat nära havet!  I torsdags blev det ju en joggingtur, samma runda som jag gick igår. Idag fick det räcka med promenaden till Center Syd! Får se om jag ger mig på en joggingtur imorgon igen! 

Godnatt!

Sjukdom på gång??

Ja nu i eftermiddags började Nubbi hosta lite smått. Sen började näsan rinna lite men han var pigg och glad. Men han ville inte ha någon middag nu ikväll men drack och åt lite godis och popcorn sen. Sen vakande han för ett tag sen och var täppt i näsan så han fick lite nässpray och det gillar han inte och blev jätte ledsen. Och då började han hosta och han hostade massor och kräkte till slut, inte mycket men det kom.
Sen lugnade han ner sig och vi bytte rent i sängen och på honom och han somnade om efter en stund. Han skakade efter att han haft sin hostattack och kräkt :( Vet inte om han kräkte p.g.a. hostan eller om han är sjuk med tanke på att han skakade ett tag efter också?! Jaja, vi får väl se.

Jag hatar kräksjuka. Har nog någon form av fobi mot det alltså för jag får rysningar av det :/ Men det får ju gå så klart om det är så, men det är inte roligt alltså :/ Urk!!!!
Så nu återstår det att se hur natten blir. Vi hoppas på att den blir lugn och att Nubbi får sova!

Annars har dagen varit lugn. Jag tvättade i morse. Sambon dammsög och jag har dammsugat och skurat golvet på balkongen och sambon har satt i ordning möblerna där. Vi staplade dom på hög i höstas när vi fick besök av familjen Mus ;) För att vi lättare skulle se dom så gjorde vi så. Men nu har vi inte sett någon mus sen i höstas så vi hoppas det är musfritt nu! Och nu när våren verkar vara på ingång så vill vi ju ha det i ordning och fint där ute :)

Vi hämtade upp Nubbis cykel från källaren idag och monterade om den så att han kan använda den nu när vädret börjar bli bättre. Han har tränat lite under dagen på att cykla :)

Och Gullen han far rundor i sin gåstol. Jag passade även på att tvätta överdragstyget på myspölen idag när jag tvättade och har krängt på det igen. Ja, det var inte det lättaste kan jag säga och tyget hade nog krympt en aning då det såg lite tajt ut när det väl kom på plats igen ;) Men det töjer nog ut sig sen när barnen sitter i den. Det är ju framförallt Gullen som sitter i den nu. Vi köpte den när Nubbi var liten och han älskade att sitta i den med alla bollar han hade ;) Ska lägga ner bollarna i den sen också. Men Gullen gillar den verkligen också. Han sitter och leker med sina leksaker och ibland ligger han i den och snuttar med sin snutte :)
Han ligger även på golvet och rullar rundor eller ålar sig lite från sida till sida.

Imorgon hoppas vi på fint väder. Det var ju fint här i morse men sen blev det mulet under dagen och blåste rejält. Men det var väntat, men imorgon skulle det vara fint väder hela dagen vad jag förstod! Blir kanske en runda ut med Nubbis cykel, fast vi får först se hur han mår imorgon stackarn.

Nej nu ska jag kila. Får nog bli sängen snart. Kommer antagligen vakna av minsta lilla ljud ifrån Nubbi inatt.

Godnatt!