Igår var det dags! Nubbis första dag på dagis. Det gick jätte bra när jag lämnade honom. Han gick in direkt och började leka. De andra barnen var ute så han fick då en chans att titta runt i lugn och ro och kolla in alla saker! När jag gick ut för att hämta in vagnen såg han att jag försvann, man han bara kikade ut genom rutan i dörren och sen gick han in igen, inget gråt alls! Sen lämnade jag strax efter 9.00.
När jag sen hämtade honom berättade personalen att det hade gått så bra så. Inga problem alls. Resurspedagogen sa att han är en väldigt snäll och lugn pojke, och väldigt intelligent! Värmer mitt hjärta att få höra det <3 Vi pratade lite kring dagen, vad dom hade gjort och allt dom nu skulle fixa för Nubbi så att han också får allt de andra barnen har där. Det känns så skönt, och dom verkar verkligen så otroligt måna om att Nubbi ska komma in i gruppen och i gemenskapen, och att han ska ha det bra! Underbart!!!!
Det bästa av allt är nog att personalen där ser inte ser "problem" eller "hinder" med vår pojke, utan när man berättar hur han är och dom ser det själv och får uppleva vissa situationer, så är det inget som dom tycker är jobbigt eller besvärligt! Och det är en sådan lättnad, att slippa känna att han skulle vara till någon form av belastning, för det gjorde jag innan när han gick hos dagmamman och så ska INGEN förälder behöva känna!!!!
Jag blir rörd och lite tårögd när jag sitter här och tänker på den känslan jag fick igår när jag lämnade och hämtade Nubbi på dagis! Men det är ENBART tårar av glädje och lättnad!! En stor sten föll från mitt hjärta i och med detta och jag kan andas ut lite!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar