Den frågan får jag ofta. Jag blir lika ställd varje gång. "Jag förstår inte hur du orkar" "Jag hade aldrig orkat" Jag vet aldrig riktigt vad jag ska svara eller säga när någon säger så till mig. Jag har ju det livet jag har. Jag vill ju inte ha ett annat liv precis. Mina barn är ju mitt liv och utan dom hade jag inte varit jag. Hade jag inte haft mina barn hade mitt liv varit otroligt meningslöst. Det finns ju inget som kan mäta sig med att leva ett liv med barn. Jag har hört folk säga att dom inte minns vad dom gjorde innan dom fick barn, och så är det verkligen. Jag kan faktiskt inte minnas vad jag gjorde för vettigt innan jag fick barn. Såklart gjorde jag ju saker som jag då tyckte var vettiga, men så här i efterhand när jag har barn så kan jag verkligen inte se vad som skulle kunna vara mer värt än livet med barnen.
Visst, det är kamper och trots och protester väldigt ofta. Men jag skulle inte för en sekund vilja vara utan det. Sen har jag ju fina människor runt mig som alltid finns där och hjälper om det behövs. Sen hade jag nog inte klarat mig utan mina rutiner. Jag har ju rutiner på mycket hemma hos oss. Vissa rutiner går ju som på räls, t.ex. morgonrutinerna. Jag behöver ju knappt tänka längre när jag gör allt som ska göras om morgnarna, det går mycket av sig själv. Sen blev ju inte allt i livet som man tänkt sig men så är det ju ibland. Eller relativt ofta kanske. Men man kan ju inte lägga sig ner och ge upp för det. Man får försöka att göra det bästa av situationen. Det brukar ju ändå bli bra i slutändan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar