Bilhelvete!

Så, nu har jag nog klagat över det på så många ställen så jag kan likabra dra det här också! I morse startade inte bilen. Jag och barnen hade satt oss i bilen och var redo att åka till dagis och sen jag vidare till jobb. Men när jag vred om nyckeln så var den död! Lamporna på instrumenatbrädan lös men bilen bara "tickade"! Jag kände hur det började ryka inom mig!! Blir så sanslöst trött på det här med bilar! Efter något sms och ett samtal i hopp om att någon kunde hjälpa mig, så var det bara till att inse att det inte skulle bli någon hjälp just då. Jag lastade ut vagnen ur bilen och satte båda barnen i den och började traska till dagis. Vi hade i alla fall tur med vädret höhö ;) Tog nästan en halvtimme att gå till dagis då det är uppförsbacke hela vägen. Lämnade först Nubbi och sen Gullen då vi kom från andra hållet än vad vi gör när vi kör bil. Blev ännu mer irriterad när jag lämande Nubbi och såg att det var en hel del barn komna redan och en personal, en vikarie dessutom! Nubbi blir alltid så osäker när det är någon ny och hon visste inget om Nubbi osv. Jag fick då lite fint förklara att han brukar få sitta med lärplattan en stund på morgonen. Jag kände att en dag som denna med ny personal och en massa barn blev det nog bäst för Nubbi om han fick göra något han kände igen. Det har vi diskuterat med habiliteringen och dagis innan att det kan vara bra om det är ny personal och Nubbi verkar lite osäker, att han då har ett schema som visar vad hans ska göra så att han vet att det i alla fall är samma oavsett om det är någon ny personal osv. Men det gick bra och jag lämnade inte förrän Nubbi satt ner med lärplattan och hade fått igång den. Hans resurs kommer en stund efter så det känns ändå betryggande. Jag fortsatte bort till Gullens avdelning och lämnade honom där. Sen ställde jag vagnen och gick till busshållplatsen och tog bussen till jobbet. Gick ganska fort så det var helt ok. Kom "bara" en timme försent till jobbet! Men men. Jag är så trött på det här med bilar. Jag hade en gammal bil innan som jag fick skrota då den inte fungerade och den gick inte att starta till slut. Sen köpte jag en ny bil (dock inte helt ny) och då börjar den strula den också. Hela denna veckan har den varit lite seg att starta. Igår när jag startade den tänkte jag en snabb tanke: Undrar om den vill starta imorgon?! Det ville den tydligen inte! Sålart ska det hända när jag har barnen också. Synd om dom! Fast dom verkade inte ha jättemycket emot att åka vagnen. Men tur i oturen så är det fredag och jag har helgen på mig att kolla bilen och barnen ska till sin pappa idag efter dagis så dom slipper klyddet nästa vecka dom är hos mig, om den nu går att fixa vill säga. Mend et tror jag nog! Jaja, nog om det nu. Barnen kom till dagis och jag till jobbet! Min fina H kommer ner och hämtar mig efter jobbet och kör mig hem och hjälper mig att starta bilen. Sen får jag köra upp den till honom eftersom jag ska vara där i helgen och då kan jag sätta batteriet på laddning då han har saker för det hemma hos sig. Konstigt det där, så bortskämd man blir när man har bil, och hur mycket man ändå förlitar sig på att den ska starta varje dag. Och hur bekväm man blir!! Jaja. Nu ska jag jobba lite här.