Jag hittade en text på en blogg där personen som skriver bloggen, liksom jag, är mamma till ett barn med autism. En tänkvärd text, verkligen!! Jag kan säga att sedan min son fick sin diagnos så har jag aldrig känt mig mer förstådd eller mer "hemma" än när man har kommit i kontakt med andra föräldrar till barn med autism. Man behöver aldrig förklara eller hålla värsta föredraget, för dom vet. Och bara att vara i samma rum som någon som går igenom samma sak är en lättnad på något sätt. Man vet, att dom vet. Och man känner en sådan samhörighet direkt! Otroligt om man tänker på det. Jag blir varm i hjärtat! Nu säger jag inte att det är så för alla som i texten nedan, men jag tycker i alla fall att det är en bra text som ofta stämmer!!
"Ni tror att vi är mer annorlunda än ni.
En annan sort med extra pedagogisk talang och ett oändligt tålamod.
Ni tror att våra kroppar har starkare muskler än era, och att vi klarar oss med mindre sömn
Att vi är osjälviska och finner det helt naturligt att varken ha behov eller drömmar för egen del.
Men det är inget speciellt med oss!
Inte alls!
Det är våra barn som är speciella!
"Ni är fantastiska" säger ni!
Men vi känner oss inte så...
"Att ni orkar" säger ni också.
Men vi orkar inte!
Inte en sekund till orkar vi.
Men det märks inte
För vi orkar inte skrika heller.
"Det där skulle jag aldrig klara av" säger ni också.
Fast inte av beundran
Eller ens av medlidande
Nädå
Tro inte att vi inte märker den lättnadens suck som hörs när ni säger så.
Det ni menar är att ni är glada att ni klarat er.
Ni markerar avstånd
särskildhet
avskildhet
avstånd
så långt avstånd
För om vi är en särskild sort
En bättre och en starkare sort än ni
så måste vi ju förstå att ni inte kan hjälpa till eller ens förstå
Ni är ju inga övermänniskor
Så av er kan inget krävas
Inte ens bråkdelen av vad som krävs av oss
Ni sätter oss på en piedestal
Högt upp
För att slippa se oss
Så att ni kan fortsätta med era liv därnere
Ifred
Ostörda
Normala
Vi vill inte ha er beundran
Eller avstånd
Vi vill inte vara speciella
Vi är som ni!
Precis som ni!
Bara tröttare...
...oändligt mycket tröttare"
Författare okänd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar