så dyker "det" upp?! Är det så? Det får man ju ständigt höra tycker jag. Att slutar man leta så kommer kärleken. Hmm ja jo, så kan det ju säkert vara. Men är det så alltid tro?! Jag vet faktiskt inte vad jag ska tro. Det är lite intressant tycker jag, hur vi människor fungerar. Om vissa verkligen letar efter någon att leva med, eller om vi bara låter det komma när det kommer.
Jag får nog säga att jag har upplevt båda situationerna genom livet. Vad jag märkte är att man reagerar helt olika i de båda situationerna, vilket antagligen inte är så konstigt. Om man "letar" är man medveten om vad man gör och väntar, medans när det bara "händer" är man inte alls beredd och blir lite tagen på sängen. Man vet inte hur man ska hantera det och blir helt plötsligt osäker på allt kring detta.
Är det det som är ödet då? När man bara träffar någon utan att vara beredd på det?! Eller är det bara något som råkar hända just då i livet?! Det är nog en tolkningsfråga, hur man väljer att se det. Jag kan ibland vilja tro att det som händer, det händer av en anledning. Jag kan tro på att vissa personer är menade för varandra, men beroende på var man är i livet, är det säkert inte alltid så lätt att få till, eller man ser det helt enkelt inte just då för stunden.
Jaja, det var mest lite tisdagsreflektioner jag hade :) Nu ska jag fortsätta jobba här. Men först blir det lite kaffe och sen är det dags att ta sig bort till habiliteringen och sen blir det återträff med kursen AKKtiv vi gick i våras på habiliteringen, och sen tillbaka till jobbet!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar